Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stanley nekade på det bestämdaste att
häu-skjuta en sådan fråga till skiljedomstol,
och dermed förföllo underhaudlingarne för
den gåugen.
Ett uytt skede började med Reverdy
Johnsons ankomst till England såsoin
Förenta Staternas sändebud och fortgick
under nästau hela 1868. Denna gång gick
engelska regeringen ett godt stycke längre
i eftergifter än förut, och rnedgaf, väl icke
att formligt uuderställa skiljedomare den
frågan huru vida England gjort rätt i att
erkäuna Sydstaterna såsom en krigförande
makt, meu väl att låta fordringsauspråken
för Alabama blifva föremål för en
skiljedom, på grund af den tysta
förutsattuin-gen, att ehuru de engelska statsmännen
icke kunde öfvergifvn den ståudpunkt de
, till förene intagit i denna sak,
uniousrege-ringen derom kunde hysa andra asigter.
Den amerikanska senaten vägrade
emellertid att godkänna det fördrag som i sådant
syfte hade blifvit underteckuadt af lord
Glareudon, och lord Clareudon vägrade å
sin sida att under sådana omständigheter
åter upptaga uuderhaudliugarne med
Reverdy Johnson.
Efter dessa föregåenden vill det synas
nästan gåtlikt, huru en Joint High
Commission någonsin kunde komma till ståud, och
det öfverraskande är att det var engelska
regeringen, sedan Gladstone kommit till
makten, som väckte förslaget derom. Det
är sant att engelska regeriugeu erbjöd
denua kommission, icke för att afgöra
Ala-bamafrågan, utan i ändamål att uppgöra
några tvistiga punkter i afseende på
iiske-rierna, men förslaget omfattades med
begärlighet fräu amerikanska sidan just för detta
ändamål, och man kuude lätt förutse, att
efter de åsigter som gjort sig gällande i
den amerikauska senaten i afseende på
ersättningsanspråken, skulle de amerikanska
diplomaterna göra alla möjliga
ansträugnin-gar för att framtvinga nya raedgifvaudeu,
medan de engelska kommissarierna,
oupphörligt eggade till försonlighet genom lord
Granvilles telegram mer, kände utt de skulle
göra sig både löjliga och förhatliga hemma,
om de återvände med oförrättadt ärende,
utan att alls något fördrag kommit till
ståud. Vi känna nästan iugeu ting om
gungeu af sjelfva underhaudlingarne i
Washington ; endast så mycket är oss bekant,
att de engelska kommissarierna hade upp-
tagit, såsom en motvigt till Englands
påstådda »ovänliga försummelse» att qvarhålla
Alabama, de feniska expeditioner som
utrustades i Förenta Staterna i afsigt att
förmå Canada tili affall, men att dessa
anspråk genast släptes på ingen annan grund
än deu försäkran från Unioneus sida att
amerikanska folket var fullt beslutet att
aldrig lyssna till så beskaffade anspråk.
Det är äfveu bekant att uuderhaudlingarne
börjades med att efter lord Granvilles
uttryckliga instruktiou insätta i protokollet
en formlig ursäkt för Alabamas utlöpande.
I parlamentet och i pressen har man med
bitterhet anmärkt att härigenom gafs åt
hela förrättniugen en alldeles ny karakter,
i det på sådana grunder en skiljedomstol
skulle få att afgöra huru vida England hade
gjort sig skyldigt till »ovänlig försummelse»
mot Föreuta Staterna eller icke, och
der-igenom öppnades vägen för just dessa
indirekta ersättningsanspråk, som genom sin
oförsynthet uppväckt verldens häpnad; men
det har blifvit svaradt att det amerikanska
folket aldrig skulle hafva autagit fördraget
utan en sådan ursäkt. Var det då af
sådan vigt för Englund att bringa till stånd
detta fördrag, hvilket, om det blir
tilläm-pndt efter amerikanska idéer, nästau
utplånar dess nationella sjelfständighet?
Den ställning engelska regeringen nu
mera intager till andra stater är mycket
olika mot förr; och mau skulle uästau vara
färdig att jemföra heuue med en gammal
peuitent för ungdomsårens synder. Det
gladstoueska kabinettet har gjort sig till
sakförare för freds- och
uoniuterventionspo-litikeu. Och det kunde vara tid att bättre
grundsatser få göra sig gällande i den
stora politikeu. England har genom sitt
handlingssätt under det stora frausk-tyska
kriget räddat Europa från ett allmänt krig
och är derför berättigad t till hela Europas
tacksamhet. Men dessa förtjeusler hafva
blifvit illa förstådda, och hån och grin
hafva mött det frän alla håll i stället för
välvilja och erkäusla. Uuder deu råhet
och okunnighet som ännu beherskar deu
allmänna föreställningcu i politiska
angelägenheter, är det ej lätt att få till dess
fulla värde uppskattad eu freds- och
för-soniighetspolitik såsom Englands, och
mängden af meuuiskor skulle hafva föredragit
att se deu gamla sjökämpen med
ridderlig oförvägenhet kasta sig i striden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
