Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vergrepp. Det är något oerhördt i
diplomatiens historia att försöka ålägga en
suverän stat penningböter till godtgörande
af en annan stats påstådda förluster, och
i de af lord Granville för kommissarierna
utfärdade instruktionerna talas ej heller om
godtgörelse af andra skador än sådana som
träffat enskilda medborgare, ett slag af
ersättningar hvilka i alla tider varit gifna,
utan att dermed den skadeståndsgifvande
statens suveränitet ansetts vara trädd för
nära. Dertill kommer att fördraget i
allmänhet är affattadt i dunkla och obestämda
ordalag. Sålunda förekommer det i Art.
II, att »skiljedomaren skall opartiskt och
omsorgsfullt pröfva och afgöra alla de
frågor som blifva densamma förelagda
»respec-tive» på hennes brittiska majestäts och
Förenta Staternas regerings vägnar» — on
the part of Government of Her
Britan-nie Majesty and the United States
resp ectively. Man skulle af det sista ordet
kunna draga den slutsatsen, att alla frågor
som af endera parten bringas under
arbi-tratorernas bedömande, äfven emot den
audra partens bestridande, måste af.
skiljedomstolen upptagas och slitas, men sjelfva
naturen af en sådan myndighet gör en
dylik tolkning till en uppenbar orimlighet.
Till en kompromiss kan nemligen ingen
ting annat hänskjutas än det hvarom de
båda tvistande äro ense att det skall
hänskjutas, ty i annat fall skulle ju
kompromissrätten förlora sin natur af skiljedomare
och upphäfva sig till en suverän makt.
För ett par veckor sedan var vår
allmänhet i liflig spänning med anledning af
de dagliga telegrammeD, som rörde de båda
tvistande regeringarnas skiljaktiga
uppfattning af frågan om de indirekta
ersättningsanspråken: än hette det att
unionsregerin-gen höll fast vid sin åsigt, än att den
uppoffrat den och att påståendet blifvit
upp-stäldt endast för att frambringa en
moralisk påtryckning. En tid sades det att
England föreslagit en tilläggsartikel,
hvarigenom alla indirekta ersättningsanspråk
skulle hädanefter uteslutas ur folkrätten,
och att amerikanska regeringen skulle hafva
godkänt den. Enligt de sista
underrättelserna som kommit till vår kännedom,
skall hon vara besluten att på fullt allvar
göra dessa anspråk gällande. Det
förefaller oss orimligt att England skulle dermed
låta sig nöja: det vore ju ungefär detsam-
ma som om denna stat skulle en gång för
alla afsäga sig sin politiska sjelfständighet,
och detta är hvad äfven den
regeringsvän-liga pressen börjat på de sista veckorna
ganska öppet uttala. Under sådana
omständigheter torde den gladstoneska
mini-stérens dagar snart vara räknade, allra helst
som den redan förut icke stod synnerligt
väl till boks. Denna ministér
upprätthål-les af det fredsälskande partiet i England,
ungefär på samma sätt som vår nuvarande
regering upprättbålles af majoriteten i Andra
kammaren; en kabinettsförändring skulle
hafva till följd en allt för obehaglig
rubbning i dess egen maktställning. Men
England kan icke underkasta sig en
arbitra-tion i fråga om de indirekta
ersättningar-ne, och förr skall denna fredliga och
långmodiga nation vädja till vapenlyckan. Vi
tro emellertid icke att Förenta Staterna
underkasta sig risken af ett sjökrig, för
hvil-ket de i detta ögonblick äro ganska illa
beredda, under det att motståndaren är
starkare rustad än vid något föregående
tillfälle. Sannolikare är att
Washiugtonrege-ringen, som på demagogers vanliga sätt
fört ett öfvermodigt språk så länge det icke
var någon fara, och så länge detta språk
syntes kunna betrygga presidenten Grants
återval, skall ännu en gång visa sig
undfallande, om en toryregering kommer till
stånd i England och språket derifrån blir
ett annat.
Frågar någon nu hvad denna strid
angår oss, så svara vi att den rörer oss
ganska nära, äfven om aldrig konungen af
Sverige under vissa eveutualiteter hade ett
visst inflytande på skiljedomstolens
sammansättning. Först och främst är det af
största vigt för den allmänna tryggheten
att den politiska rättskänslan bevaras Det
låter så liberalt att unna sina sympatier åt
det demokratiska Amerika, och det är i den
kortsynta agitationspolitikens ögon nästan
en dödssynd att hysa någon vänlig känsla
för det aristokratiska England. Men saken
rörer oss långt närmare än så. Blefve de
amerikanska fordringarne godkända, så vore
det förbi med de svagare staternas
neutralitet. Om ett krig utbruste i Östersjön,
skulle det vara i det närmaste omöjligt för
Sverige att iakttaga en »uppmärksam
neutralitet», ty hvarje leverans som verkstäldes
af våra köpmän och fabrikanter till endera
af de krigförande skulle af den andra kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
