Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och Norge». Derjemte får man
veta att »i Danmark herskar mycket andligt
lif», hvilket icke synes vara förhållandet
på den skandinaviska halfön, efter som
derom ingen ting förekommer, och af lärda
samfund i de nordiska länderna är endast
det nordiska Oldskriftsselskap
»verldsbe-röradt». Vi känna ej hvilka särskilda
omständigheter fört författaren in på denna
tankegång, hvilken möjligen kan vara
berättigad; — man kommer lätt på den
föreställningen att det är grundtvigianismen
och bondehögskolorna. — Men uugdomen
vill veta reson till hvad den hör, och detta
har han icke försökt att bjuda sina läsare.
Vi förvåna öss så mycket mer öfver
dessa omdömen, om vi jeraföra dem med
det höga vitsord Tysklaud erhållit. »I
jem-förelse med jordens öfriga länder står
Tyskland med hänsyn till folkupplysningen
särdeles högt, och nästan hvarje individ
erhåller boklig undervisning». Men nu säges
det om Sverige att »det torde vara sällsynt
att träffa någon, i synnerhet yngre, som
icke kan läsa ’och skrifva». Hvilket land
står nu i detta afseende högst? Vi antaga
att det är Danmark, efter som detta land
uttryckligeu säges hafva fasta skolor och
folkhögskolor till ett femtiotal. Det
holländska folket »står högt», Schweiz står
»på en mycket hög ståndpunkt», hvilket
deremot icke är fallet med England, emedan
der »folkundervisningen är till största
delen en enskild angelägenhet», ehuru staten
dertill ger betydligt årligt understöd, och
ännu mindre i Frankrike, hvilket i afseende
på folkupplysuingen »står långt ifrån den
ståndpunkt som man af nationens
utveckling i andra riktningar kunde vänta».
Vi tro emellertid att icke mången »väutat»
något sådant af ett öfvermäktigt katolskt
presterskap, och den nya starka impulsen
till obligatorisk undervisning, hvilken
onekligen är en ganska lofvande företeelse,
synes hafva kommit helt och hållet från Tvsk-
%
land, såsom en följd af det senaste
olyckliga kriget.
Det är äfven i uppgifterna om den högre
odlingen åtskilliga ojemnheter, hvilka lätt
skulle kunna afhjelpas. Englands litteratur
får beröm i hvad som angår »mekanik,
historia och romaner», och författaren säger
oss att den holländska litteraturen »icke
saknar sin betydelse». Deremot lemnar han
oss i okunnighet om Tysklands littera-
tur, ehuru han omtalar den tyska
bokhandeln såsom »ett vigtigt stöd för
kunskapers utbredande». Men ännu värre är det
med Frankrike, der han icke har ett enda
ord att säga oss om tillvarou vare sig af
en litteratur eller en bokhandel, och likväl
är det här som vi företrädesvis väntade
oss att få höra talas om det som efter
vår tanke är den frauska iutellektualitetens
starkaste sida, och hvarigenom det så
mäktigt inverkat på den andliga riktningen i
hela den bildade verlden — les lettres.
Vi fiuna för samma land äfven några
oegent-ligheter hvad de tekniska uttrycken angår,
såsom dä han anväudt ordet akademi,
hvilket, så vidt vi känna, i Frankrike aldrig
begagnas om Sorbonne, som är en faculté.
Bland specialskolorna, som äro ett af de
mest utmärkande dragen af den högre
undervisningen i Frankrike, nämnes endast
den polytekniska, och om tillvaron af
College de France, hvilket väl, om någon
institution i verlden, förtjenar epitetet
»verlds-berömd», förekommer icke ett enda ord.
Vi hafva inlåtit oss med någon
utförlighet på dessa detaljer, icke för att kasta
ett onödigt tadel öfver ett utmärkt arbete,
utan för att visa vägen till några
förbättringar, som efter vår tanke skulle i hög
grad öka dess värde. Författaren har efter
sitt eget erkännande gjort sin uppfostran
på den naturhistoriska vägen, och hans
arbete bär också intrycket af denna tidiga
sinnesriktuing. Det ligger kanske också i
hans nationalitet en fallenhet att begagua
allmänna omdömen och talesätt i något
vidsträcktare mån än som är
öfverensstäm-mande med det svenska lynnet. Om vi
gjort några flere anmärkningar än vi
önskat, så är det derföre att vi erkänna
arbetets förträfflighet i det hela, och vi
önskade att det, ehuru till sin upprinnelse
främmande, måtte blifva på ett värdigt sätt
införlifvadt med vår egen litteratur.
Att detta icke går med ens, bör vara
alldeles klart för hvar och en som i någon
mån gjort sig förtrolig med vilkoren för
ett lyckligt författareskap. Det har varit
nödvändigt för hr Erslev att begagna flere
biträden, och uaturen af deras uppdrag har
må hända gjort att de icke kunnat verka
med all önskvärd sjelfständighet. Vi märka
detta bland annat på uppgifterna om de
svenska näringarue. Det heter der bland
annat att »afkastningen af bergsbruket i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
