Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur Tocqueville’8 bekanta arbete om
demokratien i Amerika; det är må hända en af
friherre Gripenstedts redbaraste och mest
utmärkande förtjenster att hafva väl studerat
främmande arbeten, så väl i politiken som
i statsfinanserna, och i sakrika, väl
affatta-de, om också något docerande föredrag
hafva gjort sitt stånd och •derigenoro
allmänheten bekant med de mest betydande
resultaten af statsvetenskapens utveckling
på andra håll, just vid den tid då man bär
hemma derom visste allt för litet och
nästan frossade i den saliggörande- känslan
af sin egen okunnighet. Tiden är nu
mycket förändrad mot då, och man skulle väl
kunna anmärka att det allmänna
tänkesättet, såsom det representeras af
litteraturen, pressen och den offentliga
diskussionen, snarare än att låta sig bindas af
de fosterländska idiosynkrasiernas tvång,
fallit i det motsatta felet, den flacka
kosmopolitiska tankegång, hvilken sjelf
knappast är någon ting annat än ett
Ihålighetens återskall af ljuden från andra delar
af verlden. Friherre Gripenstedts politiska
motståndare hafva såsom ett fel förebrått
honom brist på personlig och nationell
individualitet samt en öfverdrifven beundran
för utländska mönster. Det är väl möjligt
att de i detta fall icke gjort honom
alldeles orätt, men bvad vi med visshet veta
är att somliga tidehvarf hafva ett
ojem-förligt större behof af goda kopior än
lysande original, och en sådan tid var
femtiotalet. Friherre Gripenstedt lärde sig tidigt
inse — och vågade snart sagdt tvinga sina
samtida till att inse det — att det fins
vissa allmänna grundsanningar, som hafva
sin tillämpning i alla samhällen, utan
af-seende på landets och folkets särskilda
egenheter, att det hvarken gifves någon
spe-•ciel statsform eller något afsöndradt
hus-h&llningssystem för menniskor som lefva
norr om 55:te latitudgraden, och att
följaktligen den sanna fosterlandskärleken lika
litet behöfver till sitt underlag ett föråldradt
ståndsväsende i politiken som en förstockad
prohibitism i sin handels- och
näringsverksamhet.
Med all aktniug för det formfulländade
anförandet i fråga, tro vi emellertid icke
att det var den unga talarens vackra
ora-toriska förmåga som redan under loppet af
hans första riksdag förhjelpte honom tiU
en plats i konstitutionsutskottet: men han
visade genom en följd af anföranden, både
vid denna och den närmast följande
riksdagen, företrädesvis beträffande
nationalrepresentationens ombildning, att han var
väl vuxen förtroendet. Vi Öfvergå helt och
hållet denna del af hans parlamentariska
verksamhet, och vi skola icke ens stanna
vid de tre, onekligen hvar för sig högst
anmärkningsvärda talen, vid adelns
öfver-läggningar på börsen den 21 november 1865
angående den nu varande
riksdagsordningen samt på riddarhuset i samma fråga den
5 och 7 påföljande december. Afven
under den nya riksdagsordningen har friherre
Gripenstedt några gånger yttrat sig i rent
politiska ämnen, såsom i fråga om
décharge-betänkandet, om kamrarnes inbördes
ställning, om konungens rätt att förklara krig,
embetsverkens organisation o. s. v., och
hans ord har, på grund af hans stora
personliga erfarenhet,? hans ännu vidsträcktare
beläsenhet och hans öfverlägsna tankereda,
alltid blifvit hördt med uppmärksamhet;
men i dessa ämnen har hans verksamhet
snarare varit eu god och värdefull
bunds-förvandts än en sjelfständig ledares.
Sedan friherre Gripenstedt under våren
1848 blifvit inkallad i statsrådet, kom han
först in på sin egentliga bana eller
statsfinansen. Det första yttrande som i detta
ämne af honom afgafs rörde ett förslag till
förändradt myntsystem, af den 4 mars 1848.
Det är qvickt och slående i sin bevisning
till fördel för decimalsystemet, b vilket han
då föreslog med halfriksdalern eller kronan
till bas, af hvilken styfvern skulle jemkas att
ntgöra en hundradedel, ehnru det väl
märkes att talaren då ännu rörde sig nog
mycket på ytan af frågan. På regeringens
vägnar yttrade han sig, så vidt vi kunna
finna, första gången med anledning af den
kungliga propositionen vid samma riksdag
om anslag till krigsrustningar, och man
märker i detta korta men mästerliga tal
framskymta en tanke, som sedermera skulle
så ofta återkomma i hans yttranden, att
Sverige icke var ett så fattigt land som
man dittills velat föreställa sig, och att
landets ’ finansiella ställning för ögonblicket
var sådan, att den på intet vis
äfventyra-des genom den ifrågasatta utgiften af 3
millioner, samt att ingen svårighet förefans
för anskaffandet af denna då för tiden ännu
i fråga om statsregleringen ganska
betydliga snmma. Icke lång tid derefter upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
