Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afdelniogsr. På samma sätt, när
lukthinnan är sjuk, förändras 9m*ken på födan.
Huru förhålla sig väl luktande ämnen
med hänseende till sådant som skiljer dem
dem från luktorganet. Prévost visade 1799
att om ett luktande ämne nedsattes i en
skål med vatten, utströmningarna derifrån
synbarligen satte vattnets molekuler i
rörelse. Dessa rörelser, på hvilka kamfert
gifver ett mycket godt exempel, hafva
nyligen studerats af Liegeois. Han fano, att
några ätnnen förorsakade kretsrörelser på
vattenytan i likhet med sådana som
upp-komroo af kamfert. Af denna klass äro
benzinsyra, bernsteussyra och orangebark.
I andra fall upphör denna rörelse mycket !
snart och inslute9 i ett oljigt lager
närmast omkring föremålen. Han tror att
dessa rörelser icke härröra af
gasutström-ningar, som förorsaka något slags
åter-studsning, utan af de luktande
partiklar-larnes frånskiljande och hastiga utbredniug
i vattnet. Vätskan visar benägenhet för
dem. På samma sätt utsänder en droppe
olja som faller i vattnet ett oräkneligt
antal mycket små kulor, hvilka sprida sig
genom vätskan utan att droppens volum
märkbart minskas. Så med aromatiska
oljor. Ehurn olösliga i tntten, sträfva de
små luktpartiklarna att Utbreda sig sjelfva
deri. Eu liten qvantitet luktämne skall
sålunda parfymera en ganska stor massa
vatten. Det är ju9t dessa luktmolekuler
som föras till våra näsborrar, och vattnets
verksamhet anses af Liegeois vara
behjelp-lig vid deras bildande. Om morgonen, då
marken är fuktig och blommorna äro
be-tftckta med daggdroppar, eger en stark
ut-dunstning af vällukter rum: på samma sätt
efter en regnskur. I smaken hafva vi
något analogt; saliven är egnad att utbreda
det doftande elementet. Genom tungans
rörelse i munkaviten befordras denna
utbredning, emedan afdunstningens yta
utvidgas. På samma sätt som nu de små
partiklarna utbreda sig i vattnet, utbreda
de sig också i luften, som derefter blifver
den vehikel som för dem till våra
näsborrar. Några luktande ämnen hafva eu
mycket stor förmåga af utbreduing. Ambra,
nyligen kastadt på stranden, luktar på långt
håll. Bertholin intygar att lukten af
rosmarin från spanska kusten är märkbar långt
innan man kommer i sigte af land.
Partiklarnas delbarhet är i några fall för-
undransvärd. Ett myskkorn kan parfymera
ett rum under ett helt år ntan att
märkbart förlora något i vigt. Haller berättar
att han i fyrtio år bevarat några med ambra
parfymerade papperslappar, och att de efter
dennautids förlopp ännu bibehöllo sin lnkt.
Det bör anmärkas, att luktpartiklarna äro I
utsänd» och att den kropp som utskickar I
dem icke förhåller sig såsom medelpunkt
för en vibrationer åstadkommande rörelse. |
Detta förhållande skiljer sig sålunda helt
och hållet från förhållandet med ljus och
värme. Lukten är den luktande molekulen
sjelf, under det att ljuset såsom förnummet
icke är den lysaude kroppeu. Vi kunna
icke säga, huruvida syret har något kemiskt
inflytande på partiklarna eller hvad slags
verksamhet eger rum vid partikelus beröring
med nerven, antingen denna utgöres af en
mekanisk inverkan eller en ny kemisk
förening. Men sinnenas åtskiljande i fysiska
(syn, känsel och hörsel) och kemiska (smak
och lukt) är riktig. Hos de senare
förekommer alltid beröring. En skicklig
skriftställare har nyligen försökt bevisa att det
fins ett slags musik hos lukterna, det vill
säga att, tenligt honom, de olika lukterua
j inverka på ’luktnerven i olika grader,
öfver-1 ensstämmande nred dem i hvilka ljudet
inverkar på hörselnerven. Sålunda hafva vi
också luktoktaver. Han uppräknar olika
ämnen, som frambringa samma intryck
men i olika grader, till exempel följaude
fyra: mandel, heliotrop, vanilj och clematis.
Genom kombination erhåller han halflukter,
motsvarande halftouerna. till exempel
törn-I ros till sammaus med geranium. Han
påpekar harmonilagar hos parfymerna,
motsvarande färgernas, och anser det möjligt
att frambringa en önskad vällukt genom
blaudniug af andra dylika. Teorien är
genialisk och värd uppmärksamhet men
; också blottstäld för allvarsamma iukast.
Ty färg- och ljudharmonien beror på exakta
sifferförhållanden, men här är kriteriet
godtyckligt och ovisst; det är nemligen
omöjligt att till eu formel reducera hvad vårt
sinne upptäcker. Många fall af irringar
finnas med afseende på lukten, vanligen
förbundna med någon rubbuing på andra
punkter. Man har påträffat galna hvilka
ständigt klagat öfver att de kände en
stin-’ kande lukt; andra gladde sig åt de finaste
| fastän inbillade parfymer. Lelut berättar
I om en patient i la Salpötriére i Paris-som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
