Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gods och egendom kunde han förfoga efter
godtycke, till och med till, sina Barns’nack-
del. Rent af omenskliga voro de &t
borgenären inrymda rättigheterna;. Men fadreh
som skulle göra sina barn arflösa m&ste
för allt folket uppläsa sin yttersta vilja.
Han skulle hemfallit åt det allmänna
föraktet, om icke hans beslut varit fotadt pi
giltiga grunder. Då det nödvändiga
testa-ment8kungörandet likväl, genom att använda
blott tvenne vitnen, beredde plats för ett
hemlighetsfullt kringgående, så var man
betänkt på en annau utväg. Man
förklarade nemligen den testator som lät en
orättvisa mot sina barn komma sig till
last helt enkelt för sinnessjuk,
förordnandet annullerades och de rättmätiga
arfvin-garna fingo sin rätt. Det i lagen
grundade barbariet mot försumliga gäldenärer
bör endast uppfattas såsom en verksam
hotelse; i allmänt brnk hade den icke
inträngt. Hvar har man i den romerska
historien någonsin läst om en sådan martyr
för oförmåga att betala.
Den audra anledningen hvaraf en klyfta
mellan sederna och lagarna kan uppstå
förtjenar så mycket mera vår
uppmärksamhet. som ftfven vår tid ingalunda kan sägas
fri från i fråga varande onda. Vi mena
den sociala frågan.
Intet samhälle är tänkbart , i hvilket icke
ursprungligen, allt efter dess
utvecklingsgrad, en olika ställning anvisades åt olika
klasser af médborgare. I den teokratiska
staten har det. andliga elementet
öfvervig-ten, i det .allt menskligt vetande tillskrifves
presterua. Hos krigiska folk. gäller
krigsäran framför allt; och de som hölja sig med
krigarära aktss mest. Hos handlande
nationer stå deremot de i högsta anseende
hvilka för fäderneslandets räkning taga af?
lägsna landssträekor i besittning eller
genom upptäcktsresor föröka dettas bjelpkällor
och ära. Att. en viss gunst bet vge) se är
förbunden med ett i dylikt företräde, ocli
att .sålunda öfver .det. allmänna
rättstillståndet vissa privilegier utbilda sig; är
lätt att fatt». Men. det .ursprungliga
tillståndet förändrar sig . småningom. Icke
aUtid förblifva vetenskap, och konst
uteslutande den andliga kastens egendom. < Icke
i evighet visa: dagliga krigarea efterkom?
mande . sig sina. förfäder . värdiga. Icke
heller lända förvärfvade rikedomar ständigt
sina egare; till .nytta och fromma, eller veta
de senare hålla sig fria från yppighet och
öfvergkod. Det är derför icke att undra
på, om ursprungligen skapade och ännu
allt jemnt bestående företrädesrättigheter
I framkalla förargelse och motvilja bos dem
i som känna sig på ett orättmätigt och
oför-1 tjont sätt till baka satta,
i Eftersträfvades nu blott en likställighet
i med hänseende till så väl rättigheter som
I pligter, så funnes visserligen ingen ting
I rättvisare än en dylik begäran. Men den
; en gång lössläpta förbittringen låter icke
I så lätt indämma sig inom förnuftiga
skrnn-i kor. Blind som hon är angriper hon sjelfva
i sakernas nfttnrligu ordning, lika som om
I icke denna hade sin rot i samhällets hela
I väsen, lika som om bot och tröst för alla
lidauden vore att söka i en ursinnig
nivel-i leringslusta. Dylika bemödanden finna
van-I ligen understöd hos välraeuande men
kort-j syn ta personer, hvilka, fångua i sina
vidt-utsväfvaude reformplaner, tro sig på
spillrorna af det bestående på eu gång knnna
grunda en. ny social ordning. Men
hufvud-sakligen finna dessa sträfvanden anklang
hos många illasinnade, som sjelfva bafva
ingen ting att förlora utan fastmer vid eu
omstörtning allt att vinna. Fortfar detta
missförhållande mellan lagar och seder och
kommer detta återhållna hat till ntbrott,
då blifver det nedersta det öfversta, lagar
hopas på lagar och planer på planer. Till
och med den minst utvecklade tillerkännes
rösträtt. Kommnuisni och anskaffande af
arbete från statens sida införas. Gudstjenst,
äktenskap, åtskilnad mellan rättmätiga och
I oäkta barn och mera sådatft afskaffas. Med
! ett ord, raan sträfvar att gifva samhället
en ny prägel och stifta lagar, hvilkas enda
brist består i att de aldrig kunna tjena som
rättesnöre. (Forts.)
Rättelser. förra numret af Samtiden halva
följande tryckfel till vår ledsnad insmugit sig:
Sid. 450 1 sp. r. 4 uppifrån står Derecho
Internationale, läs internacional; samma sid. 2 sp.
r. 10 nedifrån står lord Caints. lfts Caims: sid.
461.2 sp. r. 16 nedifrån står Ludvig XV, lås
Ludvig XIV.
Inne häll: Sid.
Friherre (Jripenstedts riksdagsverksamhet 466’.
En kalifornisk romanskrifvare . . . . 471.
Blick på pressen.................. 477.
Stridda underrättelser:
Lagar och seder ...... 479.
Stockholm. tryckt hti» A. L. Norman. 1&72*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
