Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
representationsförändringen». Vi väga pä*
stå att »ministéren Adlercreutz», i fall det
finnes någon sådan — ty det har icke
visat sig att h. ex. jnstitiestatsministern,
ehuru han enligt grundlagen intager
främ-sta rummet bland sina embetsbröder, i
någon den ringaste mon gifvit sin prägel åt
den närvarande konseljen — alldeles icke
är någon fortsättning af den föregående
konseljen, som genomförde representations*
förändringen och dess förinnan genomfört
ilere andra stora samhällsreformer, äfven
som den under en tid af stora politiska
brytningar i norden hade den betydnodé
förtjensten att afböja en halsbrytande
krigspolitik. H. ex. hr justitiestatsministern
inträdde, liksom general Abelia, i
konseljen kort tid innan friherre De Geer
lem-nade den, men det har aldrig blifvit
bekant att han med någon större grad af
tillgifvenhet omfattat någon af de storn ler
dande grundsatserna som representerades
af denna konselj, ocb han var, liksomau
varande chefen för ajöförsvarsdepertementel,
en afgjord motståndare till den nn gällande
riksdagsordningen. De båda konsultativa
medlemmar aom från den förra
statsråds-aammansättningen Öfvergingo i den
närvarande hafva troligen ioke anspråk på att
inom den samma utöfva något
bestämmande inflytande; den ena af dem inträdde
först mot slutet af den degeerska
perioden, och den andra, som nu i tolf år
innehaft sitt embete, har aldrig, så vidt det
kommit till vår käunedom, gjort sig till
representant för några stora politiska idéer.
Den likgiltighet hvarmed Första
kammaren säges betrakta »ministéren Adlercreate»
skall enligt Göteborgs-Postens
kaleidoskops-förevisare hafva sin grund deri att »ganska
många der ännu icke försonat sig med den
nya riksdagsordningen».
Ar det troligt att kammarens flertal är
fientligt sinnadt mot denna grundlag, och
om än så vore, är det möjligt att man
derför skulle vilja hämnas på personer som
voro reformens motståndare? Vi besvara
med full trygghet båda frågorna nekande.
Det är troligt att två eHér tre personer i
Första kammaren fortfara att anse
förändringen mindre lycklig än den kunde hafva
blifvit, men det är säkert att kammarens
samtliga ledamöter med dessa få undantag
äro belåtna med reformen, och man bör
komma väl ihog att några af de större
skånska ^odsegarne, på hvilka den
mini-sterielt ainnade pressen-i envisas att vilja
dikta allt möjligt och omöjligt ondt, voro
bland representationsreformens.wKKiaste
anhängare. ’ *
För att gifva stöd åt detta barUfeligu
antagande har samma press änii^järsökt att
utmåla denna kammare såsom så
utomordentligt aristokratisk, och den söker på
denna grund g?rna göra de ofrälse
statsråden till martyrer. Eli skånsk »maguat»
skall enligt Göteborgs-Postens
korrespondent hafva vttrat att i den adlerereutziska
fc
ministéren »fins allt för litet blod». Vi
be-tvifla att ett sådant yttrande blifvit faldt,
och säkert är det icke korrespondenten som
i första hand fått emottaga förtroende
der-af: de tre ofrälse .departementscheferna hafva
samt och synnerligen slägtförbindelser, som
Mlipm< i upphjelpa hvad som felas i deras
ogen ’börd och i detta afseende
tillfredsställa äfven de barnsligaste anspråk. I
figurlig bemärkelse är uttrycket tänkbart,
och kanske icke alldeles oberättfgadi;
någon offentlig handling af den n. v.
ministéren, som bevisar tillvaron, af »blod» i
denna mening, har icke kommit till vår
kännedom.
Af de tre martyrerna för Första
kammarens vråogsiaoe sätter , förf. i
Göteborgsposten statsrådet Warn i första rummet.
Det heter nemligen: »Vid. finansministern
låder, enligt. Första kammaten* uppfatlniug,
tre fel: han har tillhört det stånd som
ifrigast omfattade representationsreformen,
han har representerat den stad som
verkade mest för den aa reform, ooh han är
väl en i fiuanserna lärd man, men som
blef konselj ledamot utan att.förut vara
em-betsinan». Vi uudra just på. hvilken klass
af läsare ett si befängdt påstående kan
vara bernknadt; säkeri icke på Göteborgs
invånare, ty aUa de som der med någon
uppmärksamhet följa aHmänoa
angelägenheter veta säkert mer än väl, att det var
hr Wfern och »skåningarae» som under de
första riksdagarne under den nya
grundlagen ansågos leda kammarens majoritet,
och vi skulle icke tro att det enskilda
förhållandet mellan honom och dem blifvit i
ringaste grad mindre vänligt och förtroligt
sedan han tillträdde sin stetsrådsbefsttning.
Vi medgifva villigt att hr Wsern icke varit
lycklig med sina finansförslag; vid 1871
års riksdag omgjordes hela hans fiiians*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
