Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösegendom af 101 stycken (ungerska
kronor) guld, 14,600 lod silfver, 9,850 mark
penningar, 15,000 kor, m. m. till ett
sam-manlagdt beskattbart värde af 316,340 mark,
och tredjedel8tionden af 1571 &rs skörd icke
uppgick till 1,000 tunnor, samt det
jemförel-sevis bättre bebygda Ångermanland, med sina
37 socknar, endast med omkring .3,000
mark öfversköt den nyssnämda landsdelen.
Förlidet år hade de tre nordligaste länen
ensamt i sina sparbanker en innestående
behållning af omkring en million rdr rmt.
Gå vi vidare till det lilla Medelpad, med
758 besutna personer och 9 husmän och
husqvinnor, så finna vi en värdesumma af
endast 61,000 mark, hvaraf silfver omkring
2,000 lod, penningar 1,200 mark, kor
3,500 o. 8. v. samt §-tionden för 1571
beräknad till icke fullt 700 tunnor. Icke
ens det vidsträckta och bördiga
Helsing-lund med sina 32 socknar och 3,133
taxerade — utom hvilka nämnas 44 »husarma»
— kunde uppvisa en samfäld
lösöreegendom af mer än 353,000 mark. För
Ge-strikland äro uppgifterna ofullständiga: i
fem socknar af 9 uppgick värdet af den
lösa egendomen endast till 42,630 mark.
Är 1870 uppgick kronouppbörden för
Geile-borgs län till något mer än 828,000 rdr.
Den följande gruppen innefattar
landskapen Dalarne och Vestmanlund med
Bergslagen samt delar af Nerike och Upland.
Förhållandena voro icke heller här
storartade. Hela Vesterbergslagen, 8 socknar,
med Grangärde, Norberg, Skinskatteberg
o. a., nu utmärkta för sina outtömliga
malmfält, som gifva nära 4 millioner
cent-ner om året eller mer än en fjerdedel af
hela landets jernmalmsbrytning, skattade
för en samlad rörlig förmögenhet af 67,690
mark. I hela Söderberke, soro nu är
uppfyldt af betydande bruksegendomar och
genomkorsas af starkt trafikerade
kommunikationsleder, fans det 605 lod silfver,
131 lispund koppar, men ingen enda mark
penningar, och hela socknen skattade
för en behållen lösegendom af 4,420
marks värde. Men hvad som gör detta
område intressant är den stora industri i
mångfaldiga riktningar som här bedrefs
för konungens d. v. s. det allmännas
räkning. Äfven i andra provinser hade kongi.
raaj:t gårdar, der hans fogdar suto och
utöfvade förvaltning, i Norrland dertill
djurfångst, fiske och till och med några ren-
hjordar. Här åter möta oss de stora
kungliga gårdarne, med uppdrifvet landtbruk,
talrika kreatur och en stor skara högre och
lägre embetsmän och tjenare, hvilka der
hade sin föda och aflöning. Vid somliga
af dessa egendomar var bergsbruket
huf-vudsaken, och åkern häfdades, såsom det
ännu tillgår i somliga af våra
bergslags-trakter, förnämligast för att skaffa
underhåll åt dragare och arbetare vid hyttor
eller hamrar. Vid 8 kungsgårdar, ibland
hvilka Vesterås slott och ladugårdar,
Borns-hytte, Ulfvesunds och Näs gårdar voro de
förnämsta, föddes med legofolk nära 700
personer, underhöllos öfver 200 hästar utom
föl, 240 oxar, nära 400 kor och lika många
ungnöt, utom en väldig massa af
små-kreatur och fjäderfä, under det att 1571
års skörd redovisas till något öfver 2,000
tunnor af alla spanmålsslag, hvaraf kornet
icke upptager fullt hälften, och hafren,
något nytt för den tidens åkerbruk, upptager
en femtedel, rågen betydligt öfver
tredjedelen samt dess utom några tunnor hvete
och ärter förekomma, sannolikt för
fog-darnes och förvaltningspersonalens bord. Så
mycket obetydligare var bergsbruket; af 726
halftunnor d. v. s. skeppund malm blåstes
1571 i »Kongi. Maj:ts egna hyttor» 15
skeppund tackjern, 90 skeppund lod eller
kanonkulor och 1 skeppund hagelskytte.
Vid »Kongi. Maj:ts hamrar» smiddes 190
skeppund stångjern, af samma,qvantitet
siffror tackjern, ty kongi maj:t hade så
visli-gen inrättat de olika vigterna, att
tack-jernet utan afbränning skulle kunna
smältas och räckas till stångjern, som gratis
fraktade sig sjelf till uppstadsvågarne och
derifrån likaledes gratis afreste till
utskepp-ningsplatserna, endast så mycket lättare,
fastän med oförändrade siffror, som
omkostnaderna på vägen från hyttan till
stapelstaden. Kolåtgången var naturligtvis
förfärande, sannolikt icke mindre än 1 stig
pr skeppund tackjern, men vi finna derom
icke några närmare upplysningar.
Det sista landskapsområde för hvilket hr
Forssell i detta häfte redogör är Ver mland
jemte några få uppgifter från Dalsland.
Hertig Carl hade den tiden icke ännu lärt
jernet att bryta bygd i sitt hertigdöme, och
inga städer voro anlagda. Fögderierna voro
två, Öster- och Vestersysslet; förvaltningen i
det förra sysslet sköttes af fogde, skrifvare,
9 fogdekarlar, hvilka böllo bus på Asphytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
