Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägga proposition till nästa års riksdag.
Man må vara sträng, men icke orättvis,
och i denna sak har hr statsrådet Waern
åtminstone hittills ingen ting förskyilat.
Nya Dagligt Allehanda har uuder
sommaren och hösten innehållit en längre
ar-tikelföljd om den polytekniska
utställningen i Moskwa. Vi dela till fullo den åsigt
som uttrycker sig i sista artikelns
afskeds-ord:
Vi hafva härmed slutat vår öfrersigt af denna
i sitt slag märkliga utställning. Hafva vi
kunnat med vår framställning bereda edra läsare
något nöje och — hvad mera är — någon
nytta, så vore vårt hufvudsakligaste mål
vunnet och eder tidnings önskan ju uppfyld. Att
framställningen stundom blifvit mycket katalog-
artad, äro vi de första att erkänna, men det
har legat i sakens natur och har icke kannat
af oss förekommas. Ett hoppas vi dock måtte
hafva framstått klart och påtagligt äfven af
de blotta uppräknade namnen och föremålen,
att den ryska kulturens ståndpunkt i
ekonomiskt afseende är en helt annan, än man hos
oss gemenligen föreställer sig. En lifligare
kommersiel och industriel samfärdsel mellan
Sverige och Ryssland, till bvilken utan tvifvel
äfven denna nu afslutade polytekniska
utställningen i tsarernas gamla hufvudstad gifvit ett
eggande uppslag och en angenäm lockelse, icke
minst genom det utomordentliga
tillmötesgående och vänliga sätt, hvarpå svenskarne
under denna sommar blifvit der bemötta, skall
snart visa sig lända båda folken till gagn.
Med en önskan, att så måtte ske, nedlägga vi
pennan.
Strödda underrättelser.
Kantonalstyrelsen i Schweiz. Med
anledning af den uppmärksamhet frågan
om en revision af edsförbundets författning
väckt i det öfriga Europa, tillåta vi oss
ätt ur Hepworth Dixon’s nya verk om
Schweiz utdraga följande skildring af
kan-tonalväaendet.
Några kantoner styra sig genom paria- i
ment, andra omedelbart genom
folkförsaro-lingar; men hvarje kanton styrer sig på
sitt eget sätt.
Omkring hälften af kantouer och
half-kantoner saknar representation i ordets
konstitutionella betvdelse. Tänkare som
gälla för auktoriteter i de demokratiska kret-
O
sarna påstå att styrelsen genom valda
ombud håller på att försvinna och detta
styrelsesätt endast är cn öfvergångsform,
hvilken samhällena måste genomgå för att
komma till någon som är fullkomligare.
I första rummet, säga dessa täukare,
kommer den patriarkaliska styrelsen,
deref-ter den absoluta kejserliga eller kungliga,
sedan den aristokratiska eller
parlamentariska. Hvari, fråga de nu, skiljer sig den
representativa regeringen från den
furstliga eller knngliga? Yäl har valmannen
rättighet att utse sin herre, men han måste
dock sedermera lyda denna herre. Ofver
detta styrelsesätt står ett aunat, som är
mycket fullkomligare och som är
framåtskridandets högsta spets, 6jelfstyrelsen i
sin enklaste form, hvari den ringaste med-
borgare sjelf är på samma gång
lagstiftare, domare och konung.
Man kan indela de schweiziska
republikerna i fyra grupper. Den första
praktiserar den parlamentariska demokratien, den
undra den absoluta, den tredje ett slags
blandad demokrati och den fjerde en ren
demokrati. Till den första höra kantonerna
Genéve, Yaadt, Luzern, Freiburg, Argau,
Basels stad, Schaffhausen, Neuchåtel och
Tessin. Den ändra omfattar Uri, de båda
Appenzell, de båda Unterwalden, Ginrus,
Schwyz och Zug. Till den tredje höra
Bern, Graubiindten, Thurgau, Wallis,
Basels landsbygd och Sankt Gallen. Ziirich
ensam representerar den rena och
fullkomliga styrelsen i deras ögon som vilja att
medborgaren skall vara på en gång
lagstiftare, domare och konung.
I alla de kantoner som höra till
första gruppen och representera den
parlamentariska demokratien finner man ett
råd som kallas Stora Kådet, och hvars
ledamöter väljes af de medborgare som
åtnjuta civila och politiska rättigheter, det
vill säga alla som hunnit den lagliga
åldern och som icke förlorat dessa
rättigheter genom emigration, brott eller
sinnesrubbning. Omröstningen är sluten. Det
stora rådet utser inom sig ett statsråd
med ett mindre antal ledamöter, och dessa
båda kamrnr välja med föreskrifna former
en president, som har titeln Avoyer, Land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
