Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serien åter upptagas lagförslag i Carl !X:s
tid. Man kpu af denna enkla
innehållsförteckning göra sig en föreställning om
arbetets vigt för viir iure historia. Icke
mindre betydelsefullt är innehållet af
föreliggande del, som upptager 1571 års
kyrkoordning, visserliaeu förut tryckt men
ytterst sällsynt och väl värd att å nyo ut-,
gifvas, samt de förut otryckta »Nova
or-dinantia Ecclesiastica af 1575, efter flere
handskrifter i Riksarkivet, och ett Förslag
till Kyrkoordning från konung Gustaf II
Adolfs regeringstid, från 1618 eller 1619,
uppsatt på presterskapets begäran i form
af en kunglig förordning men icke af
konungen antaget, efter en handskrift i
den med Upsala universitetsbibliotek
iu-förlifvade Nordiska samlingen. Utgifningen
är besörjd af förste amanuensen i
Riksarkivet dr O. von Feilitzeu, och chefen för
Riksarkivet har i ett kort meu högst
läs-värdt förord icke alleuast redogjort’för sjelfva
det litterära af arbetet utan derjemte lemuat
en särdeles klar öfversigt af de kyrkliga
angelägenheternas behandling i vårt
fädernes-laud uuder det vigtiga århundrade som
följde på införandet af reformationen. I
ett följande band skola intagas de
lagförslag angående svenska kyrkan som
till-kommo under 17:de seklet, före
antagandet af 1686 års kyrkolag. Det är en
mycket lycklig tanke att utgifva dessa
haud-lingar just nu, medan en omarbetuing af
samma lag står på dagordningeu, och vi
önska derföre rätt mycket att detta band
må hinBa att utkomma, innan det väntade
nya kyrkolagsförslaget kommer under
riksdagens och kyrkomötets behandling. Huru
▼igtigt det är för lagstiftarne på detta
område att göra sig väl bekanta med
föregående lagförslag, skall ett enda exempel
vara tillräckligt att upplysa. Under
riksdagens behandling af dissenterlagen och
de särskilda förslag som varit tid efter
annan väckta om införande af
civiläktenskapet har man, äfven af dem som borde
veta något till sig i ämnet, hört
förkunnas att då äktenskapet är en »religiös
handling», måste dess afslutande eo ipso vara
en kyrklig handling. Det kan derföre vara
vigtigt att se huru saken blifvit betraktad
af kyrkan sjelf. I 1571 års kyrkoordning
heter det: »Efter som mycket tvifvelsmål och
trätor pläga komma af de fästningar
(äk-tenskapsafslutningar) som bönder göra, skola
de förmanas att de hafva sådana deras
fästningar föredrag (låta dermed anstå) och
låta presterna dermed betem ma. Och
efter det mestadels så hafver sig med dem,
att de icke heller någon rätt form eller sätt
till fästning veta eller bruka kunna, skall
denna deras fästning eller trolofning icke
hindra laga fästning, som presten bör göra.»
Samma råd — tv det är ett sådant och icke
någon ovilkorligt bindande föreskrift —
upprepas ordagrant i det kyrkolagsförslag
under Gustaf Adolfs regering som blifvit på
presterskapets egna vägnar uppgjordt, med
tillägg att sådan trolofning, d. v. s.
vigseln, »bör ordentligen ske i kyrkan, i
synnerhet på landsbygden, i kyrkoherdens
närvaro, som tillförene bör förveta (förvissa)
sig om samma trolofven och ransaka
hvar något hinder är på färde eller icke.»
Det var således för formens skuil, sedan
den gamla i landslagen föreskrifna
formeln, med hvilken giftomaunen gaf
qvin-nan till äkta, hade råkat i förgätenhet,
men icke för den sakramentala helgden,
hvilken vår kyrka aldrig erkänt, som man
fann det önskvärdt att presteu, den enda*
uppfostrade och i laga former bevandrade
man som då fans på landsbygden, skulle
gifva qvinnor i äktenskap, emedan det
visat sig att giftermål som blifvit
bekräftade af »bönder» varit underkastade
tvifvelsmål och föranledt tvister om sin
borgerliga giltighet.
Pedagogik för folkskolan och hemmet.
Aforismer af Dr L. Keli ner: Pä svenska
ntgifven och bearbetad af Dr O.
Kyhl-berg, folkskoleinspektör i Norrköping.
Stockholm A. L. Norman. 1872. Pris 1: 60.
Denua bok kunde lämpligare kallas för
aforismer eller strödda tankar om
uppfostran i skolan och hemmet, ty någon
formlig pedagogik är hon dess bättre
icke. Vi säga detta utan all missaktning
för metodiker och läroböcker i
undervis-ningskonsten, hvilka förmodligen alltid
skola blifva nödvändiga för den trängre
klass af personer som gjort uppfostran
till sitt yrke. Men för mängdeu af
lärare och lärarinnor, och i synnerhet för
föräldrar, är det mycket välgörande att tid
efter annan få läsa några nya och friska
tankar i ämnet, som utan att uppställa
några pedantiska regler tilltala deras sinne,
utvidga deras erfarenhet och lifva deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
