Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sentativa författningar, statsinkomster,
beskattning i förhållande till folkmängden
o. s. ▼. Deremot hafva
personalförteckningarna Öfver riksmarskalkar, presidenter
och andra högre embetsroän sedan långa
tider till baka, hvilka förekomma i de före-
gående upplagorna, blifvit till ntrymmets
vinnande uteslutna, något som lämpligen
kunde ske, då väl dessa upplagor i alla
händelser förvaras och håH&s tillgängliga
äf-ven af dem som skynda att förvärlva den
nya.
Blick på
Några tidningar i vestra och södra
Sverige hafva till besvarande upptagit den
frågan: »hvad bör man kunna vänta af
vår nu varande upplyste konung ?» Svaret
har fallit i fem punkter, hvilka i korthet
kunna uppställas sålunda:
1. Evig fred med Ryssland och Tyskland
på grund af öfverenskommelse om arbitrage
samt i följd deraf indragning af hela svenska
armén och medlens användande för vetenskap,
industri och folkuppfostran;
2. afskaffande af ordensväsendet;
3. frivillig nedsättning i anslagen på Första
hufvudtiteln till 1 million rdr;
4. inskränkning i stats- och hoflyx, uniformer,
ceremonier, beskickningar o. s. v.;
5. befordran till alla embeten, åfven inom
hofvet, efter förtjenst ensamt, utan afseende
på börd.
Till en viss grad har Göteborgs
Handels-ock Sjöfartstidning gifvit sitt understöd åt
detta program, och detta har föranledt Nya
Dagligt Allehanda att i en längre artikel
upptaga punkterna till skärskådande. Dess
mening i de flesta afseenden sammaufaller
med vår egen. Den politiska skiljedomen
är en så vigtig sak att vi, nu när deu
blif-vit bragt på tal, anse den värd en utförligare
-framställning i något af våra följande num- {
mer, men icke bör Sverige tänka på att :
dertill taga iuitiativet, och i alla händelser j
är skiljedomen, såsom N. D. A. rätt an- |
märker, möjlig endast mellan stater som I
sjelfva kunna skaffa sig rätt, om de så fiuna
för godt. En skilnad mellan krigsrustning I
för blott försvar och anfall fins icke mer,
och olycklig deu stat som nu mera skulle I
försöka att upprätthålla sin sjelfständighet
med en oöfvad milis. Ordensväsendet
upphör af sig sjelft, om ingen enskild man
vidare önskar dessa utmärkelser, och vi ’
skulle tro, att då en beskattning med dem
är förenad, borde utom för militärer och
em-betsmän ingen sådan utnämning ske, utan
att de som dertill ifrågakomma uuder haud
tillfrågas om de önska emottaga dem.
Ned-sättniug i civillistan kommer helt visst att
föreslås om sådant är möjligt, men att på
pressen.
förhand och utan afseende på behofvet
bestämma dertill en viss summa är en
orimlighet. Om hofceremonier, uniformsväsende
och beskickningar lönar det icke mödan att
yttra sig. Det Uns en viss internationel
etikett, favilken smärre stater göra oklokt i att
försöka undandraga sig, så länge de stora
staterna icke föregå med sitt exempel.
Anställa de vid beskickningar diplomater af
en lägre rang, blir den tillämnade
besparingen någon gäng ganska dyr, ty dessa
personer hafva ej tillträde till suveränerna
och kunna således icke göra sina
andra-ganden på rätta orten, hvarigenom de mer
än en gång blifvit lemnade utau afseende.
Äfven så skulle t. ex. uraklåtenhet af en
sådan stat att genom särskilda
beskickningar notificera ett tronombyte anses såsom
en ohöflighet, hvars följder väl icke skulle
blifva en krigsförklaring, men möjligtvis en
brist på tillmötesgående, som icke vore
ersatt med den obetydliga besparingen. Att
konungen ej skulle kunna till tjensterna
vid sitt hof kalla hvem han vill är lika
orimligt som att en enskild person skulle
nödgas anställa sitt husfolk efter t. ex. de
sökandes anciennitet och meritförteckningar.
För alla befordringar i statens tjenst är
statsrådet ansvarigt.
Ett studentuppträde i Lund har gifvit
Aftonbladet anledning till två särskilda
ledande artiklar, i hvilkas syftning vi i
allmänhet kunna instämma. Det är icke fair
play att en hel ungdom uppträder i massa
eller en corps mot en enskild lärare; den
eller de som ause sig förfördelade må söka
rättelse hvar för sig, men icke att göra
sina kamrater på samma gåug till parter
och domare. Endast deri skilja vi oss
från vår samtida, att vi icke anse
fordringarna till betyg vid högre fakultets pröfuing
kunna regleras efter ordningsstadganden, ty
lärarens omdöme är hans utlåtande såsom
vetenskaplig jurymau, och detta votum
bestämmes mindre af examinandens genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
