Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten på sedligt medvetande och erkända
rättsgrundsatser hos de folk på hvilka
anordningen skulle hafva utöfvat sin
verksamhet. Kongresser hafva funnits i alla
tider, meu långt ifrån att grundlägga ett
betryggadt internationelt rättstillstånd, hafva
de vanligen gått ut på att befästa de
fördelar som den starkare parten under ett
segerrikt krig förstått att tillskansa sig, och
de traktater som stått i sammanhang med
fredssluten hafva ofta alstrat en allmän
obelåtenhet genom att sanktionera våldet i
rättens ställe. Deraf dessa täta
kränkningar af löften och förbindelser, som varit
ingångna å perpétuité eller för everdliga
tider. Det fordras större sedliga krafter
och ett renare rättsmedvetande för
samhällena att uppfylla sina åligganden mot
hvarandra inbördes, och i den mon dessa
krafter, detta medvetande utvecklat sig, har
det också blifvit möjligt att slita
internationella tvister utan att anlita vapnen.
Den politiska kompromissen är
emellertid nu snart hundra år gammal. Den
användes första gången mellan England och
Nordamerikanska republiken. I det fördrag
som slöt det nordamerikanska frihetskriget
var bland annat öfverenskommet att alla
tvister skuire slitas genom arbitrage. Det
dröjde icke länge innan tvist uppstod om
sydöstra gränsen, och den hänvistes efter
Versaillesfredens lydelse till tre skiljedomare,
två utsedde af hvardera parten och den
tredje uttagen genom lottning. Domen
godkändes utan invändning af båda de
tvistande, och sålunda bilades en affär som
lätt hade kunnat förorsaka ett nytt
blodigt ‘ krig mellan de båda länderna. På j
samma sätt uppgjordes alla tvister utan
undantag mellan Fraukrike och Förenta
staterna, t. ex. 1803, då Louisiana
genom fördrag afträddes till unioneu och
denna iklädde sig alla skulder som
Frankrike hade till amerikanska medborgare.
Nära 30 år senare, år 1831,
undertecknades efter en lång följd af reklamationer
på grund af kompromiss ett fördrag,
hvar-igenom Frankrike förband sig att efter
kommissariers uppskattniug betala Förenta
staterna en summa af 25 millioner francs ]
i skadestånd för olagliga kapcrier eller se- ,
questrationer af amerikanska fartyg. .
Äfven mellan Spanien och Nordamerika |
bilades vid århundradets början genom |
arbitrage några tvister, som uppstått i |
följd af öfvergrepp, hvilka båda staternas
undersåtar hade begått under det
föregående kriget. I följd af en annan
kompromiss några år senare, år 1829, afträdde
Spanien till Förenta staterna Florida mot
en summa af 5 millioner dollar, som
Spanien var skyldigt nordamerikanska
medborgare, hvilka skulder unioasregeringen
betalte.
Uti fördraget i Gent, som afslöts 1812
mellan England och Förenta staterna, fans
en klausul, enligt hvilken all enskild
egendom skulle återställas som blifvit tagen
under kriget af den ena eller andra
nationen. En fråga uppstod då, huru vida
Förenta staterna borde återfå de slafvar
som under fredstid funnes ombord på
engelska fartyg inom unionens
lagskipnings-område, eller om värdet af dessa slafvar
borde åt deras forna herrar återställas.
Ryska kejsaren blef vald till skiljedomare,
och båda partierna underkastade sig villigt
hans utslag. Den namnkunnige qväkaren
| och fredspredikanten Burritt berättar, att
kejsar Alexander ordentligen vurmade på
fredskongresser och kompromisser; det var
under vistelsen i Paris, efter de allierade
makternas första intåg, som samvetet hade
slagit honom öfver den myckna
blodsutgjutelsen, och som han under en sömnlös
natt hade nedakrifvit ett förslag till
internationella kejsardomstolar, hvilket skall
finnas förvaradt någonstädes i diplomatiens
häfder.
Vi veta icke huru många gånger
Belgiens vise konung Leopold I utöfvade
medlarekallet mellan suveräna stater. En gång
slet han en tvist mellan England och
Förenta staterna om staten Maine’s gränser;
en annan gång bilade han en ganska
oangenäm stridsfråga mellan samma stater och
Chile i auledning af amerikansk egendom,
som uppbringades af ett chilensiskt
örlogs-fartyg, och hvilken det fick finna sig i att
återgifva. Ar 1834 hade franska flottan
på kusten af Portendic uppbringat några
engelska fartyg, och ett krig var nära att
utbrista, emedan de stridslystna frauska
amiralerna tyckte sig hafva funnit ett
lägligt tillfälle att hämnas nederlaget vid
Trafalgar. Ludvig Filip, som ansåg »att
de arméer hvilka en stat med stora
kostnader underhåller under förevändning att
upprätthålla freden äro en ständig frestelse
till kriget», lyckades med den då varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
