Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«11a Europas regcnter och representationer 1
till allmän afväpning, och att med Sverige j
besluta en för evigt bestående fred*. Fram- 1
ställningen kunde naturligtvis icke leda j
till någon åtgärd, men den form hvari
Andra kammaren med stor plnralitet gaf
sitt afslag var egnad att helt och hållet
afvända det åtlöje hvarmed minoriteten
försökte att öfverhopa förslaget. Detta
beslut saknar icke sin betydelse. Sveriges
regering är icke den makt som i sådana
stora frågor kan taga initiativ, eller diktera
beslut, men om en eller flere af
stormakterna skulle besinna sig på en
framställning om ett allmännare införande af den
internationella kompromissen, kunna de vara
öfvertygade att svenska folkets
fredsälskande representation skall med glädje räcka
sin hand till en så förnuftig och tidsenlig
uppgörelse.
Litteratur.
Faust. En tragedi af Johan Wolfgang v.
Goethe. Andra delen. I fem akter
(fulländad i sommaren 1831). öfvers. af H. M.
Melin. Stockholm. L. J. Hiertas
förlags-expedition, 1872. Pris 3 rdr.
Af alla öfverraskningar som vi kunde
tänka oss inom vår lilla litterära verld var
säkert detta den största som kunde möta
oss. Hvem kunde väl tänka på att någon
skulle anse mödan värdt att, äfven om han
icke afskräcktes af svårigheterna, på
svenska öfversätta hela andra delen af Faust,
eller att i fall någon dertill funne tid,
fallenhet och dristighet nog, det skulle vara
en af fäderneslandets mest ansedda
teologer? Det oväntade har emellertid
inträffat, och hemligheten var så väl bevarad
att icke ens den frejdade öfversättarens
närmaste vänner hade någon aning om
saken förr än arbetet var helt nära sin
fullbordan.
Huru vida företaget är, såsom ett
litterärt arbete, lyckadt eller icke, derom lära
väl våra specielt kritiska pennor, i fall det
finnes några, komma att lemua
omständliga och uttömmande undersökningar; den
litterära kritiken ex professo sysselsätter
sig ofta med långt mindre intressanta och
vigtiga saker. Vi skola i det följande,
ehuru mer i förbigående, äfven antyda vår
mening om den saken, men för vårt syfte år
det mindre vigtigt att afgöra, i hvad mon
den svenska öfversättaren levererat en
estetiskt mönstergild produkt ån om han med
sitt arbete gjort den fosterländska odlingen
en redbar tjenst och för deu bildade delen
af vår allmänhet öppnat några af den äkta
poesiens brunnar, hvilka utan hans
bemed-ling skulle hafva förblifvit evigt tillstängda.
Detta är vår öfvertygelse. Den goetheska
dikten i allmänhet tilltalar icke de stora
massorna; skalden anslår mindre de
strängar som vibrera med i hvarje menniskobröst,
än han med konsterfaren band framlockar
utvalda och sällsamma harmoniska
förbindelser. Han har satt såsom sitt mål att
i sina verser återspegla tidens högsta
bildning, dess finaste estetiska förnimmelser
och dess djerfvaste metafysiska spekulation;
han vänder dermed på sätt och vis afgjordt
ryggen åt den profana hopen, som icke kan
eller vill spänna sin tauke och sin fantasi
tillräckligt högt att kunna följa honom;
men å andra sidan är tanken så
genomskinlig och den drägt hvari han kläder den
så klar, att ingen med ordinära
själsför-mögenheter och någorlunda fullständig
allmän skolbildning behöfver vara utesluten
ur den idéella verld han öppnar för sina
läsare.
Hvad särskildt beträffar Goethes
behandling af Faust-sagan, så har derom blifvit
sammanskrifven en diger litteratur: den
ena författaren har öfverbjudit den
andra i djupsinniga kombinationer, och det
skulle fylla hela vårt nummer att endast
uppräkna titlarne på de lärda böcker
hvil-kas lärda författare satt sig till mål att
framleta sagans och skaldens dolda tanke.
Domprosten Melin omtalar dertill i sitt
företal att det vid den teologiska
fakulteten i Leipzig hålles regelbundna
katederföredrag öfver Goethes Faust, liksom öfver
Dante*s Divina Commedia: så rika äro båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
