Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid 1856—58 årens riksdag kom ämnet
å nyo under öfverläggning, och ständerna
afläto en skrifvelse med anhållan att kongi.
maj:t ville egna en särskild
uppmärksamhet åt barns användaude i fabrikerna, och
att han i kraft af sin ekonomiska
lagstiftningsrätt mätte utfärda en förorduing, som
bättre än 1846 års förordning betryggade
de minderåriges bästa. Några gruuder voro
emellertid angifna: riksdagen skilde,
liksom de engelska factory bilis, mellan barn
och unga personer, och fylda 15 år ansågs
såsom den lämpliga gränsen mellan bådn
grupperna. Derjerate begärdes, äfvenledes
efter engelska exempel, ett stadgande,
hvari-genom arbetstiden vid spinnerier,
väfve-rier, tobaks- och tändsticksfabriker, äfveu
som andra i afseende på inflytandet å
arbetarens helsa med dem jemförliga, samt
uti särskilda inrättningar för personer
mellan 12 och 15 år, skulle inskränkas till
8 timmar, samt för personer mellan 15
och 18 år till 10 timmar om dagen,
äf-ven som att kongi. maj:t ville efter
ve-derbörandes hörande meddela nödiga
föreskrifter för dessa stadgandens noggranna
efterlefnad.
Skrifvelsen remitterades till
kommerskollegium, som infordrade yttranden
der-öfver från fabriksföreningarna i rikets större
städer, hvaribland den i Göteborg i
synnerhet utförligt behandlade frågau och
redogjorde för de anordningar hvilka af
fabriks-egarne blifvit vidtagna för att aflägsna alla
sådana omständigheter som kunde
menligt inverka på yngre arbetares helsa och
sedlighet. I allmänhet fuuno
fabriksföreningarna icke något behof för de
ifrågasatta stadgandena och inskränkningarna,
samt fäste särskildt uppmärksamheten
der-på att sådaua föreskrifter kunde vara lika
behöfliga i fråga om handtverkerierna samt
till och med om jordbruksarbetena.
Kommerskollegium, som under tiden förskaffat
sig fullständig kännedom om
fabrikslagstiftningen i andra länder, afgaf ett mycket
omfattande utlåtande, men kom till det slut
att då riksdagen i sin skrifvelse egentligen
endast uttryckt en farhåga att med tidens
riktning till industrialism barn kunde blifva
använda till allt för ansträngande arbete,
men icke yttrat sig om närvarande
förhållanden, och ämnet för öfrigt var högst
in-veckladt, det icke kunde tillstyrka någon för-
ändring i den gällande lagstiftniugen, men
hemstälde deremot, att derest kongi, maj:!
funue tiden vara inne för en omfattande
undersökning angående de flerehauda
förhållanden som på frågans utreduing kunde
hnfva inflytande, kongi. maj:t ville för detta
ändamål tillsätta en komité af sakkuuniga
personer, och att deri företrädesvis läkaren,
folkskolelärareu och fabriksegareu måtte
blifva representerade. Hvarken riksdagens
eller kollegiets hemställan har emellertid
hittills ledt till någou påföljd.
Frågan upptogs senare, vid 1870 års
riksdag, då en motionär i Audra
kammaren föreslog en underdånig skrifvelse, med
anhållan att kongi. maj:t ville utfärda en
förordning med förbud att mer äu 10
timmar dagligen i fabriker använda personer
under fylda 16 års ålder. Det tillfälliga
utskott till hvilket motionen hänvisades
tillstyrkte den, men inom kammaren voro
täuke-sätten delade. Åtskilliga talare voro för
inskränkningen på den gruud att det långa
arbetet skulle, i förening med eti knapp
och otillräcklig föda samt dåliga hygieniska
förhållanden i öfrigt, undergräfva barneus
helsa för framtiden, och en ledamot som
var läkare sade sig ofta hafva varit i
tillfälle att se huru fabriksarbetare gått bort
i siu bästa ålder, i följd af sjukdomar som
de ådragit sig under tidigt och
ansträngande arbete i sina yrken. Andra deremot
ansågo att arbetet kunde göras lika
ansträngande under cn kortare tid, i fall en
inskränkning i timantalet lade sådant i
ar-betsgifvareus intresse, och en representaut
för Norrköpings stora fabrikssamhälle
erinrade, att man nog på papperet kunde
göra förbud för barns användande öfver 10
timmar, men att detta förbud endast skulle
hindra deras anställning öfver hufvud, då
fabriksegarne ogerna mottoge arbetare
hvilka de ej egde att sysselsätta under hela
den tid då fabrikerna äro i verksamhet.
För öfrigt skulle det lätt hända, att om
barnen ej finge arbeta mer än 10 timmar
i fabrikerna, skulle de, för att godtgöra
fabriksegareus förlust att ej kunna auväuda
dem under den öfriga arbetstiden, tvingas
till en verklig öfveransträngning under deras
arbetstimmar. Likaledes yttrades att hvarje
förändring i lagstiftningen rörande
arbetstiden borde föregås utaf en noggrann
undersökning om de sanitära, moraliska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
