Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
BILAGA.
De germanska folkvandringarna.
Germanerna, som liksom greker och romare tillhöra den indo-europeiska
rasen, bodde vid forntidens slut i det efter dem uppkallade Germanien, landet
öster om Rhen och norr om Donau, samt i nuv. Danmark och större delen av
Skandinavien. Befolkningens starka tillväxt tvang germanfolken att söka
ständigt ökat utrymme. Deras föga utvecklade jordbruk förmådde ofta hela
stammar att bege sig på vandring till ny odlingsjord. Länge hade det rika romarväldet
lockat deras erövringslystna sinnen.
Det första anfallet mot romerska riket företogs av cimbrer och teutoner,
som från Jylland vandrat söderut. De tillbakaslogos av Marius vid
Aquse Sextise 102 f. Kr. och Vercellae (Raudiska fälten) 101 f. Kr. Då längre
fram germanskaror under Ariovistus trängde in i Gallien, drevos de åter över
Rhen av Caesar år 58 f. Kr. — I 2:a årh. e. Kr. trängde åter flera germanfolk
mot söder, varvid markomannerna ryckte över Donau in på romerskt område;
Marcus Aurelius lyckades dock hindra deras framfart. Därvid trängdes alemanner
och burgunder mot Rhengränsen. En del andra germanfolk drogo mot sydost,
varibland Västgoterna, som erhöllo tillåtelse att bosätta sig i den romerska
provinsen Dacien, och östgoterna, som omkr. 200 e. Kr. grundade ett välde norr
om Svarta havet. — På 200-talet slöto sig germanerna samman i stora
stamförbund och kunde nu med större styrka anfalla Romerska riket. För att
skydda sina gränser togo romarna stora skaror av germaner i sin tjänst, vilket
visade Roms vanmakt inför fienden.
Dessa germanska folkvandringar rubbade dock föga de romerska gränserna
och voro endast förberedelser till den stora folkvandringen, som tager sin början
i 300-talets sista årtionden. Den upplöser så småningom det västromerska riket
och lägger grunden till den nuvarande statsbildningen i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
