Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Nyköpings Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
NYKÖPINGSVERKENS PRODUKTER
skeppsvarvet korsade en akvedukt. För belysningen inom området hade man ett
eget gasverk — troligen något ganska ovanligt på den tiden — och för förbindelsen
mellan verkets olika delar, som voro spridda över en ganska ansenlig yta, fanns en
smalspårig järnväg.
Tidigare hade det också en gång hört en masugn till anläggningen. Den hade
av någon anledning blivit byggd utan vederbörligt tillstånd, men en lycklig
omständighet hade fogat det så, att rätten att använda den ändock frigavs, just när den
stod färdig. Den kom emellertid av någon orsak aldrig riktigt i bruk utan revs
några år senare. Som så mycket annat i Nyköping hade också den skilt sig från vad
som dittills hade varit vanligt i Sverige. Sålunda hade den varit 10 fot högre än
masugnar i vanliga fall och pipan hade varit något konisk och helt fristående.
Utslagsbröstet var så placerat, att tackjärnet i smält tillstånd kunde föras direkt till
puddelugnarna. Till masugnen hörde också rostugn och krossverk, en trecylindrig
blåsmaskin, varmapparat och vedtorkningsugn.
I de nu beskrivna anläggningarna hade under den tid Högbo Bolag
ägt och Steffansson förestått verken åtskilliga tillbyggnader skett,
främst inom valsverket samt skeppsvarvet, där bl. a. det stora
skeppsskjulet tillkommit.
Beträffande produktionen kan det nämnas, att man under tiden
före Högbo Bolag byggde diverse ång- och segelfartyg av järn och
trä, ångpannor för olika ändamål samt lokomotiv både för statens och
privata järnvägars räkning. Inom verkstäderna i övrigt utfördes
»arbeten på valsar, böj- och blockmaskiner, svarvstolar, gasvällugnar,
retorter, rör, reningsplåtar, värmugnar, rostgaller, plåtbasar, räthällar,
skottavlor, cisterner, provkranar, gängkloppor och ångpumpar.
Ar-betarpersonalen kunde under dessa år uppgå till 4 à 600 man. Efter
Högbo-bolagets övertagande av driften kom naturligtvis i första hand
den förändringen till stånd, att man i stor utsträckning började
använda bessemerstål. Och man slog sig på tillverkning inte bara av
tyres utan också av själva järnvägshjulen, varpå för övrigt Steffansson
hade ett eget patent5 vidare gjorde man axlar och i vissa fall fjädrar
till järnvägsvagnar. Av dessa produkter var Statens Järnvägar den
förnämsta köparen. Det inträffade emellertid upprepade gånger
leveransförseningar, som till slut fingo till följd, att generaldirektören
inte längre lämnade några order till Nyköping. Sålunda ansåg man
sig tvungen att lägga ner axel- och hjulringstillverkningen på hösten
1865. En annan tillverkning, som visserligen inte var ny, upptogs
i ökad omfattning under dessa år. Det gällde framställning av plåt
och pansarplåt, den senare enligt ett patent av Göransson. Denna
tillverkning liksom åtskilliga av produkterna i övrigt synas ha rönt
en viss framgång både i Sverige och främmande länder. I ganska
stor utsträckning köpte naturligtvis Nyköpings Mekaniska verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
