Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UR SANDVIKENS KRÖNIKA. Av fil. kand. Göran Hedin - Det nya bolagets första tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA BOLAGSSTÄMMAN
69
manlagt största aktieposten1, samt Michaeli, som i Stockholm lyckats
få en del pengar tecknade. Möjligen hade de under detta sitt arbete
hjälp av en konjunkturvändning till det bättre. Sammanträdet den
1 augusti beslöt i varje fall att öka aktiekapitalet med ytterligare
150 000 Rdr till 1U miljon. Vid samma tillfälle framlade Muren
ett av honom utarbetat förslag till bolagsordning, vars godkännande
förklarades vara brådskande. Det sammanträde som enligt beslut
skulle ha ägt rum en vecka senare, kom emellertid på grund av
bristande anslutning aldrig till stånd, utan avgörande i saken träffades
först den 28 september, då det föreliggande förslaget enhälligt
godkändes och man beslöt att ansöka hos Kungl. Maj:t om dess
fastställande. Denna sanktion beviljades sedan i konselj den 16 oktober 1868.
Det första egentliga sammanträdet med Sandvikens Jernverks
Aktiebolag ägde rum den 10 december. Då bekräftades beslutet om
storleken av aktiekapitalet, vilket för övrigt vid denna tid nästan
fulltecknats. Vid det första styrelsevalet inom bolaget utsågs Muren till
ordförande, Hyckert och A. H. Göransson till ordinarie ledamöter och
Michaeli och gävlegrosshandlaren C. W. Stenbeck till suppleanter.
När verket i Sandviken på hösten 1868 drogs på, hade driften helt
eller delvis legat nere i två och ett halvt år. Som första dag för den
återupptagna tackjärnstillverkningen är i journalen angiven den 7
september. Stålblåsningen och smidningen igångsattes ett par veckor
senare, under det att det dröjde ytterligare en månad, innan
valsningen av tyres — vilken betecknade den längst drivna
manufaktureringen — kom i gång.
Det nya bolaget och dess förhållanden skilde sig självfallet ganska
avsevärt från tiden före 1866. I avseende på det finansiella var det
inte minst betydelsefullt, att man disponerade över en mycket större
proportion rörligt kapital än tidigare. Det måste också ha varit en
fördel, att kapitalet kunnat placeras hos personer, med vilka
bolagsledningen stod i god kontakt. Härtill kom också, att det nva bolaget
kunde starta skuldfritt. I detta sammanhang bör dock anmärkas, att
G. F. Göransson personligen icke befann sig i samma lyckliga läge,
utan att han under åtskilliga år framåt skulle få vidkännas följderna
av sin i samband med Högbobolagets fallissemang lidna konkurs. Även
med hänsyn till den administrativa organisationen befann man sig
nu i ett gynnsammare utgångsläge än tidigare. Sandviken var fritt
från kompanjonskapet med alla de andra bruken från Högbotiden,
1 Det bor observeras, att den nyss angivna listan över tecknare endast gällde köpesumman
för bruket. Härutöver fordrades sedan kapital för gruvköp, drift, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
