Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Värmetekniska avdelningen - Elektriska avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA ELEKTRISKA MASKINERNA
171
trålen (Hll). Denna anläggning utfördes 1917, sedan det med den
elektriska kraftens tillkomst ej längre var nödvändigt att ha
turbinerna direkt sammankopplade med de drivna verken.
ELEKTRISKA AVDELNINGEN.
Järnverkets första elektriska maskin uppsattes år 1884 och utgjordes
av en c:a 10 hk likströmsdynamo av Schuckerts fabrikat. Den
uppsattes i tråddrageribyggnadens (D 1) maskinrum, som var beläget i
källarvåningen, och drogs av en högtrycksångmaskin av Forsbackas
tillverkning. Dynamon, vars spänning utgjorde c:a 105 voit, var
enbart avsedd för tråddrageribyggnadens innerbelysning.
Ytterligare 2 likströmsdynamos av samma fabrikat och om vardera
c:a 15 hk uppsattes under åren 1887—88 i dåvarande
blåsmaskins-rummets västra ända i A 1 och drogos medelst remtransmission av en
gemensam 50 hk Munktells ångmaskin. De voro avsedda enbart för
belysning. Vid samma tid uppsattes på malmbacken den första
båglampan för ytterbelysning. Enligt uppgift måste kolen i denna lampa
utbytas var 8: de lystimme.
Den första elektriska kraftöverföringen för motordrift kom till
utförande under åren 1890—91. Anläggningen bestod av en
likströmsgenerator, tillverkad av Elektriska Aktiebolaget i Stockholm
och av Wenströms-typ för 220 voit och 725 varv per min. Den
uppsattes i hyttbyggnaden A 1 ovanför hvttfläktrummet och drevs med
rem från en större ångmaskin i nedre våningen. Motsvarande motor,
som alltså blev järnverkets första motor, var av exakt samma
utförande som generatorn och uppsattes på den plats i A 24, där den ännu
i dag är i bruk för drift av linbanan mellan kolhuset och
masugnskransen. Från generator till motor överfördes strömmen genom
en c:a 550 m lång luftledning. År 1895 utbyttes generatorn mot en
större, och den gamla blev pumpmotor i den vid martinverket
anordnade pumpstationen (K 12) för brukets nyanlagda
vattenledningsnät. Även till denna motor lämnades ström från den nya större
generatorn. Samma år insattes en c:a 15 hk likströmsdynamo i
valsverksbyggnaden B 8 för belysningen i denna byggnad samt för
en båglampa utanför valsverkskontoret.
År 1895 börjades uppförandet av det s. k. elektricitetsverket (G 1)
söder om martinverket. Denna anläggning bestod då av en 80 kW
2-fasgenerator, c:a 500 voit, av Schuckerts tillverkning, samt en 22 hk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
