- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
199

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - A. H. Göransson och grundläggandet av Sandvikens försäljningsorganisation. Av förutv. verkställande direktören i Jernkontoret doktor Axel Wahlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPSLAG TILL NYA PRODUKTER

199

även i annat avseende en stor betydelse. Han fick i god tid kännedom
om blivande nya behov eller väntade förändringar i det ena eller det
andra avseendet. Detta gav många gånger uppslag till nya
tillverkningar, av vilka här särskilt må nämnas framställning av helvalsade
rör. Mig veterligen var Sandviken det första verk i världen, som
producerade dessa rör i kommersiell skala. Jag erinrar mig mycket väl,
då Henrik Göransson sade mig, att han fått alldeles klart för sig, att
dylika rör »måste komma», och att Sandviken skulle taga upp saken.
Här behöver icke erinras om vad speciellt denna tillverkning betytt
och fortfarande betyder för Sandviken.

Jag erinrar mig en gång i början av 90-talet då jag var anställd vid
Sandviken i egenskap av chefmetallurg, hurusom Göransson vid
hemkomsten från en resa frågade mig, om vi kunde tillverka ett
mellan-hårt kromstål för ett visst angivet ändamål. Går det så få vi bra betalt
—- tillade han. Vid den tiden hade martinen ännu icke introducerats
vid Sandviken. Eljest hade saken varit enkel. Men den klarades genom
att blåsa ett kromhaltigt bessemertackjärn — och Göransson var
belåten. En annan gång efter en hemkomst utifrån ville han hava
compoundstål, d. v. s. ett stål delvis mjukt och delvis härdbart. Även
det fick Sandviken mycket bra betalt för.

Redan tidigt hade Göransson under sina utländska resor — och
troligen ungefär vid tidpunkten för de basiska metodernas införande —
fått klart för sig, att utlandet med tiden skulle kunna göra sig mer och
mer oberoende av svenskt tackjärn och svenskt stål för sina
förädlingsindustrier. Konsekvensen härav måste bli, att vi hemma i Sverige
borde själva börja giva oss in på manufakturering. Härmed började
Sandviken också på allvar redan mot slutet av 70-talet, och även i detta
avseende torde Sandviken kunna betraktas såsom ett föregångsverk.

För att påvisa betydelsen av Sandvikens försäljningsorganisation
med dess direkta kontakt mellan järnverk och kunder, kanske jag
som kontrast kan omtala hur ett annat bruk så sent som vid sekelskiftet
hade sin försäljning ordnad exempelvis på Amerika. Detta bruk
hade liksom så många andra under många år firman C. & J. Svedberg
i London och Stockholm till representant i England, en representation
som sköttes alldeles utmärkt. Men firman Svedberg fick även taga
hand om brukets försäljning på Förenta Staterna, ett arrangement
som blev ganska tillkrånglat. För att sköta denna liksom övriga
försäljningar på Amerika måste Svedbergs ordna med en
»under»-repre-sentation i U. S. A., och handhades denna av firman A. Milne & Co.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free