- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
225

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Nya agenter och marknader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄNDRADE FÖRSÄLJNINGSDISTRIKT

225

denna tid, som började erhålla en betydande avsättning i England, var
valsade band för rörtillverkning, s. k. strips. (Den första större ordern
därå inkom år 1880.)

Även i Frankrike erhöll Sandviken avsättning för sina nya produkter.
Redan år 1879 finna vi en del franska provorder på kardtråd,
pianotråd och paragon. Dock kommo affärerna ej riktigt igång förrän
påföljande år, då bolaget här anställde en ny agent, E. Bruckner. Dennes
insatser kommo senare att bli av synnerligen stor betydelse för
Sandvikens utveckling, då det var han som gav uppslag till produktionen
av bolagets kallvalsade artiklar: korsett-, krinolin- och pendylfjäderstål.
Han deltog även i de första försäljningarna av sågbladsstål och var till
stor hjälp vid planeringen av Sandvikens egen sågtillverkning.

Anställandet av dessa tre agenter, Peipers, Edwards och Bruckner,
vilkas arbete kom att bli av stor betydelse för Sandvikens framtida
affärer, stod i direkt samband med att bolaget upptog nya
tillverkningsgrenar. Men även andra förändringar förekommo bland bolagets
agenturer. En av erfarenheterna från 1870-talets depression var
olämpligheten av stora försäljningsdistrikt. Duus t. ex., som
representerat bolaget ej endast i Westfalen utan även i Sydtyskland, Holland,
Belgien och Schweiz, hade aldrig ägnat nämnvärd tid åt dessa
sistnämnda områden. Mot 1870-talets slut sker därför en allt större
uppdelning av de gamla agentdistrikten. Det Duuska distriktet uppdelades
på ej mindre än fyra agenter, den redan omnämnde Peipers, som
erhöll huvudområdet Westfalen, samt en agent i vardera Türingen,
Sachsen och Sydtyskland. I England erhöll Sandviken som redan nämnts två
representanter, en i London, som huvudsakligen sysslade med vanligt
stångstål, och en i Birmingham, som åtminstone till att börja med
specialiserade sig på trådprodukter. En likartad uppdelning hade
tidigare förekommit i Ryssland, där bolaget förutom sin generalagent i
S:t Petersburg haft en specialagent i Tula. Det ryska distriktet delades
ytterligare år 1877, då Sandviken fick en särskild agent för
Moskvadistriktet. Frågan om representationen i Ryssland hade för övrigt
länge varit brännande. Bolaget var missnöjt med Emile Janssen
men fruktade samtidigt att avbryta sin förbindelse med honom,
eftersom kontinuiteten i affärerna därigenom skulle bli lidande. Då
sedan kriget med Turkiet de ryska tyresaffärerna emellertid legat nere
och även avsättning av andra produkter minskats, erbjöd sig ett
lämpligt tillfälle att avveckla förbindelsen med Janssen, som ej önskade
ägna sin tid åt en så föga inkomstbringande affär som Sandvikens
försäljningar. Agenturen överläts i stället på Henry Chidson, vilken
tidi-15 — 37223.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free