- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
265

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Järnverket och Sandvikens sociala problem. Av fröken Sigrid Göransson med en översikt av skolväsendet av fru Ellen Norberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÄRSKILD EPIDEMISJUKVÅRD

265

tillåta intagandet även av lindrigare fall, som snart kunde bli
återställda. Detta naturligtvis i första hand ur ren sjukvårdssynpunkt, men
även för att undvika, att sanatoriet i allmänhetens sinne skulle få
karaktären av en sista etapp på vägen till skuggornas land. På samma
grunder var man även angelägen, att de lindrigt sjuka skulle kunna
beredas tillfälle till lättare arbeten som hemslöjd. Utvecklingen visade
även, att dessa synpunkter voro väl motiverade och buro goda frukter.
Sanatoriet blev färdigt 1905. Det byggdes på sydsidan av en kulle vid
Storsjöns östra strand, där det allt fortfarande ligger och trots sin
närhet till de utvidgade verkstäderna ger goda resultat. Den uppfattning,
man på grund av erfarenhet från Danmark kommit till, att »högluft»
ej var absolut nödvändig blev här besannad, och man besparades som
sagt nödvändigheten att helt slita patienterna från familj och
bekantskapskrets. Av ovanstående får man ej draga den slutsatsen, att
tuberkulosen härjade våldsammare i Sandviken än på andra jämförliga
platser i landet. Sanatoriets effekt kan dock spåras däri, att efter dess
tillkomst tuberkulosen gick tillbaka hastigare i Sandviken än i många
andra samhällen. Anläggningen gjordes för 20 platser, varav ungefär
hälften belades med patienter från Sandviken, och trots att samhället
därefter mer än fördubblats, äro dessa c:a 10 platser ännu tillräckliga
för Sandviksbornas platsbehov.

Intill år 1915 betalade bolaget hela utgiften för sanatoriet, varvid
de anställda erhöllo fri vård och deras familjemedlemmar mottogos
mot en avgift av 50 öre per dag. År 1915 erhölls statsbidrag för
driften och från 1922 dessutom landstingsbidrag. Den på bolaget fallande
delen av kostnaden uppgår nu till c:a 10 000 kr. per år.

Epidemivården övergick så småningom till att bli en kommunens
angelägenhet. Det byggdes ett kommunalt epidemisjukhus på tomt
vid Seegatans norra ände, vilken kommunen förvärvade från bolaget.
Sedermera ha såväl anläggning som drift övertagits av landstinget,
som nu dit centraliserar epidemivården från ett ganska stort distrikt.

Bolaget planerar för närvarande att uppföra ett barnbördshus och
överenskommelse har i princip träffats om landstingsbidrag för dess
drift. Man har avsett att lägga det i en vacker björkbacke i samhällets
västra del söder om järnvägen. Utstakningen har skett våren 1957.
Här reserveras ett större område för bolagets sjukvårdsinrättningar i
allmänhet, då man dels förutsätter, att det hitintills varande läget för
brukets sjukstuga — med samhällets tillväxt och ökad gatutrafik — blir
mindre lämpligt, och dels möjligen även sanatoriet vid verkstädernas
tillväxt måste förläggas till en annan plats eller eventuellt med för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 6 11:46:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free