Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Bildningsarbetet i Sandviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
HÖGBO KOMMUNALA BILDNINGSUTSKOTT
dades år 1920 och fick namnet Högbo kommunala bildningsutskott.
Utskottets arbete lades så, att statsbidrag kunde erhållas. Dessutom
lämnades bidrag från såväl köpingen och bolaget som andra organisationer.
Utskottets arbetsprogram var att verka för effektiv
upplysningsverksamhet av allmänbildande art och detta dels genom planmässigt ordnad
föreläsningsverksamhet, genom främjande av studiecirkelverksamhet,
aftonskolor och anordnande av kurser, genom att ordna samarbete
mellan eller eventuellt sammanslagning av samhällets olika bibliotek,
genom att söka höja nöjeslivet till ett sundare plan, samt slutligen
i allmänhet genom att söka åvägabringa ett intimt samarbete mellan
platsens olika folkbildningsorganisationer. För sitt arbete blev
utskottet uppdelat på fyra sektioner: föreläsningar, studiecirklar och
aftonskolor, bibliotek samt nöjen och förströelser. Med skolan sökte och
fick man ett gott samarbete, särskilt för aftonskolans vidkommande.
Efter de första årens beprövade och välbefarna vägar, varvid
föreläsningsanskaffningen väsentligen kom att förläggas till länscentralen
i Gävle, kom bildningsarbetet fr. o. m. 30-talet att sikta på nya och
självständigare mål. Detta speciellt sedan församlingens nuvarande
komminister, dåvarande adjunkten, fil. lic. Per Bolinder blev
ordförande. Han trädde i personlig förbindelse med en hel del av landets
allra förnämligaste kulturpersonligheter och lyfte därigenom upp
föreläsningarna till ett synnerligen högt plan. Dessa föreläsare gåvo
ofta primörerna av sina rön och ideer.
Planmässiga och väl genomtänkta terminsprogram upplades i nära
samverkan med bl. a. Arbetarnas Bildningsförbunds, Kyrkliga
Bildningsförbundets, Länsorkesterns och Riksteaterns företrädare på
platsen. Den starka aktualiteten i ämnesvalet kompletterades med en
strävan till åskådlighet i metoden: film, föremålsdemonstrationer och
utställningar ha avlöst varandra och äro nu ett normalt inslag i
bildningsarbetet.
Aftonskolekurser lågo redan tidigt utskottet varmt om hjärtat. Man
sökte och erhöll stats- och landstingsbidrag, och ett hundratal
ungdomar begagnade sig årligen av undervisning i svenska, matematik,
m. fl. ämnen. Ej minst gjorde dessa kurser en god insats under 1922
och 1923 års arbetslöshetsperiod, då de till en del leddes av det
kommunala bildningsutskottet, som för ändamålet erhöll särskilt
kommunalt anslag. Liknande kurser som i samband med senaste krisen
organiserades dels på platsen, dels i samverkan med ledningen för
lärlings-och yrkesskolorna i Gävle, rönte uppmuntran genom att få tjäna som
mönster för ett flertal arbetslöshetskurser på andra håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
