Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Sångtaflan - Om Läsning från Taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
6. Hwarfvre blifwa tonstege» i skalan blott sju, dä tonerna
likwäl äro ätta?
Derföre att skalans första ton afgär, emedan
till den icke stiges frän nägon föregående ton.
7. Huru mänga äro kyrkotonarterna?
Ser.
8. Huru kallas de?
Första kyrkotonarten Dorisk, den andra
Frygisk, den tredje Lydisk, den fjerde Miro-
lydisk, den femte Aeolifk, den sjette Jonisk.
9. Hwarpä skiljer man lättast alla dessa tonarter ifrän
hwarandra?
Pä halstonernas läge i deras skalor.
10. Är det nägon skilnad pä skala och tonart?
En skala är ingen ting annat, än tonartens
schema. Den enkla föreställningen derom fattar ett
barn wid sängen deraf. Dock bör bemärkas att
hwarje skala har sin bestämda tonhöjd, men icke sä
en tonart.
11. Äro halstonernas läge lika i alla skalor?
2a, i alla skalor som äro af samma tonart.
12. Hwarest är halstonernas läge i Doriska tonarten?
Emellan andra och tredje, samt sjette och stnnde
tonen.
Anm. Wid alla dessa öfniiigar är af högsta wigt att
swaren hämtas frän taflan eller uppwisas pä taslan.
13. Hwarest är halstonernas läge i Frpgiska tonarten?
Emellan första och andra, samt femte och
sjette tonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
