- Project Runeberg -  Sånglära för folkskollärare-seminarier och folkskolor : för zifferskrift /
19

(1846) [MARC] Author: Johan Dillner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Interwallerna - De öfriga interwallerna i Doriska Tonarten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19
Anm. Oktaven är förbigängen, emedan den i tonarternas
skalor aldrig kan wara annat än ren, och är samma
ton, som den första; den förekommer icke heller i me-
lodien af »ägo» psalm annorlnnda, än ren.
De vfriga interwallerna i Dorisker Tonarten.
130. Hwilket är tredje tonens afständ frän den andra i
Dvriska Tonarten?
En liten secund.
13 l. Och den andra tonens afständ frän den tredje?
En liten undersecund.
132. Hwilket är fjcrde tonens afständ frän den andra i D. T.?
Liten tecz.
Anm. Genfrägan om afständet nedat (se 131 frägan),
npprepas här icke. Underwisaren göre den sjelf, pä fri
hand, för hwarje interwall, hwarefter swaret pä gen-
frägan alltid blir detsamma, som pä frägan, med tillägg
af ordet under till interwallens namn*). Man un-
derläte icke genfrägan. Författaren kan icke nog warna
för frestelsen att i öfning af tonlärans form tro sig
knnna för tidigt. Jnterwallerna äro tonspräkets decli-
nationer och conjungationer.
133. Hwilket är femte tonens afständ frän ben andra i D. T.?
Ren qvart.
131. Hwilket är sjette tonens afständ frän ben andra i D. T.?
Nen qvint.
Anm. Man stannar wid gvinten. En god psalmfäricke
öfwerstiga gvinten. I nägra fä, äfwen siöna melodier
förekommer ett sertspräng och nägon gäng octaven; men
dessa knnna särsiildt läras. Wid säng af stämmor fär
man behof af scrtcrs och octavenö kännedom i Basen,
hwarest de icke äro sällsynte. De knnna läras när och
’) Pä det att srraket mätte öfwerallt behalla ccrrckthet för denna
öfning är binamnet förhöjd ntbytr emot ösrvcrstigande. Man
lan icke säga förhöjd »ndcrqvart, men wäl öfwcrstigande
nnderqvarr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 19 14:45:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sanglara/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free