Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutönskan och Förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
än GudS werkliga los och läkedom cif mcnniffvsinnets krnnk-
heter*). Äswcn den will bidroga, med allt hwad den för-
»iär, till den stora knren af mennisians frigörelse frän syn-
den. Det förnöjande är icke för kyrkosången ändamäl, ntan
medel, hwaraf den ntwäljer eller förkastar, eftersom det tjenar
för dest afstgt, hwilken för henne icke är skönheten, ntan
hclsan. Det som wore ett niitzljnd i profana sange», är
derföre ofta ett wälljnd i kyrkosänge», och twertom. Det är
denna, i egentlig betydelse, himmelswida ätskistnad **),
som wanligen alldeles förgätes. När man träffat en for
örat behaglig mclodie, tror ma» saken färdig, men förstäc
icke pröfwa, icke ens att fraga, om den är för hjertat, i
christlig mening, fridgifwande och helsvfam, och om sä sknlle
befinnas, i hwilket sinne och »nder hwilka själens belägenhe-
ter den knnde wara det. När wi nr tonernas stjerndans
crtappat nägra sengängare, tro wi ost genast hafwa funnit
en pyiliii. Ack, nej! En säng mä wara än sä längsanit
försinägtande och Ijnf, den är icke derföre kyrkosång. Den
är det blott dä, när den stillar sinnet för högre och rena
betraktelser, stämmer det för andagten och npplyftelsen, ger
lis ät den glädje, som är srom, eller rost ät den sorg, som
’) De» allmänna seden är att bedömma psalmmelodier endast som
konststycken, ehuru af ett eget stag, som tillhör kyrkosänge»; men
detta är alldeles oriktigt. Lngen wct hwad som är i en psalni-
mclodlc, förr ä» ha» i wcrklig andagtsöfning pröfwat den. Mån-
gen psalm förekommer platt wid elaoeret; men pröfwa honom l nö-
den, l sorgen och bcdröfwelse», och du stall finna de» rik af ande.
Meningen är icke med en psalm, att den stall sjungas för rostnll,
ntan pä fullt allwar, med de» sjungandes uppoffring ak fig sjelf,
af hjcrta, lis, kärlek och lnst at sanningen, som är ChristnS, det
will säga konungen, at hwilken Gno gifwit att wara mennistanS
och alla mennistorS ende wcrklige och ewige Herre, helsa och salighet,
"l Man knnde kalla den ena himlen Venus Ilrania; den andra ar
Jesns s^o^ire.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
