Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ankel–annbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ankel (pl. anklar), s. m.; best. sing.
ankeln. Fotknöl.
Anklaga (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -else (pl. -r), s. f. -are
(pl. lika), s. m. -erska (pl. -or), s. f.
Anklang (utan pl.), s. m.
Anknyta (-knyter, -knöt, -knutit),
v. tr. -ande, s. n. -ning, s. f. A. sig
(till något), v. refl.
Ankomma (-kommer, -kom,
-kommit, -kommen), v. intr. och impers. För
den impers. användningen (a. på)
brukas äfven Komma an. Ankommen
(-kommet; -komne, -a; utan gradf.), p.
adj. Något skämd; något rusig. (I
denna bem. brukas hvarken ankomma
eller komma an.) Ankomst (utan pl.),
s. f.
Anlag (pl. lika), s. n.
Anledning (pl. -ar), s. f. I eller
med a. af.
Anlete (pl. -n), s. n. Anletsdrag
(pl. lika), s. n.; brukas mest i plur.
Anlita (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n.
Anlopp (pl. lika), s. n. Se Anlöpa.
Anlägga (-lägger, -lade, -lagt, -lagd),
v. tr. Då frågan är om skjutvapen,
säges Lägga an; likaså i det bildliga
talesättet Lägga an på, utom i part.
pret., t. ex. detta är anlagdt på att
skada mig. -ande, s. n. -ning (pl. -ar),
s. f. -are (pl. lika), s. m.
Anlända (-länder, -lände, -ländt,
-länd), v. intr. -ande, s. n.
Anlöpa (-löper, -löpte, -löpt o.
-lupit, -lupen; ovanlig är impf. sing.
anlopp, vanligare plur. anlupo), v. tr.
(Sjöt.) och intr. (om metaller o. d.)
-ande, s. n. -ning, s. f. Jfr Anlopp.
Anmana (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ing (pl. -ar), s. f.
-ingsbref (pl. lika), s. n.
Anmarsch (pl. -er), s. m.
Anmarschera (-ar, -ade, -at), v. intr.
Anmoda (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. Anmodan (utan pl.;
antar ej slutartikel), s. f.
Anmäla (-er, -te o. -de, -t, -t o. -d),
v. tr. (Part. pret. böjes anmälte, -a,
eller anmälde, -a, icke anmäldte, -a.)
-ande, s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Anmälan (utan pl.; antar ej slutartikel),
s. f.
Anmärka (-er, -te, -t, -t), v. tr. -ande,
s. n. -are (pl. lika), s. m. -ning (pl.
-ar), s. f. Anmärkningsbok (pl.
-böcker), s. f. -medel, s. n. plur. -värd,
adj., m. fl.
Annalkas, v. dep. Brukas endast i
part. pres. annalkande. -ande, s. n.
Annan, räkn. och obest. pron.; neutr.
annat, genit. annans; i best. form och
i plur. andre, -a, andres, -as. Det
föråldrade annor finner man stundom
ännu begagnadt i några uttryck,
såsom annor man, annor mans, men
origtigt, ty annor är i det gamla
språket antingen nomin. sing. fem. eller
ock nomin. eller ackus. plur. neutr.,
t. ex. annor qvinna, annor ting.
Annandag, samdr. Anndag (pl. -ar), s. m.
-dagsfeber (pl. -febrar), s. m.
-dagsfrossa (pl. -or), s. f. Annangång,
samdr. Anngång (pl. -er), s. m. (om
andra ringningen till gudstjenst).
Annars, adv. Annorledes, adv.;
sammansatt af annor (som är fem. af det
gamla annar, annan) och subst. fem.
leþ, väg, sätt. Annorlunda, adv.;
sammansatt af annor och subst. fem. lund,
lynne, sätt. (Språkvidrig är ordets
någon gång förekommande användning i
adjektiv egenskap, t. ex. en
annorlunda färg.) Annorstädes, adv.
Formen annor, som är rigtig i Annorledes
och Annorlunda, är oegentlig i
Annorstädes, emedan det i detta ord
ingående subst. staþer (ställe) är
maskulint. I gamla språket skrefs
annarstaþ, annarstaþs, annanstaþ. I
grunden är talspråkets annanstädes rättare
än annorstädes (liksom det nu vanligen
skrifves någonstädes, ej någorstädes).
Annbok (pl. -ar), s. f. Ett slags
träd. Kallas origtigt afvenbok eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
