Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hvarken–hvälfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilnad till kön, t. ex. hvarje grund,
omständighet, ting. Nyttjas
substantift endast i vissa talesätt, såsom:
något af hvarje, litet af hvarje, något i
hvarje, litet i hvarje, samt det
föråldrade hvarjom och enom. —
Hvarjehanda (jfr Allahanda och Enahanda),
användes både som adj. och subst.
Hvarken, konj. Brukas både utan
och med negation, t. ex. akta eller icke
akta hvarken böner eller hot; bäst är
dock det förra bruket.
Hvart, adv. interr. och rel. Hvart
som helst, hvart helst. (Skrifningen
någon hvart, ingen hvart är origtig.
Se Vart.) -hän, -ut, -åt, adv.
Hvass, adj. -buk (pl. -ar), s. m. (en
fisk). -het (utan pl.), s. f. — Se Hvässa.
Hvass, s., se Vass.
Hvem, pron. interr. sing. m. och f.
(eg. dat. af det gamla Hvar, sedan Ho);
genit. hvars, hvems, dat. och ackus.
hvem. Brukas endast substantift och
om person, både i direkt och indirekt
frågande mening, t. ex. hvem är han
(hon)? jag vet ej hvem han (hon) är;
jag vet ej hvem (eller hvilken) som
kommer; hvem som helst, hvem helst.
Genit. hvems synes hafva kommit i
bruk för att undvika det tunga
hvilkens; företräde har dock det föga
nyttjade hvars.
Hven (utan pl.), s. f. Ett slags gräs.
Hvete (utan pl.), s. n. -bröd (pl.
lika), s. n.; brukas mest i sing.,
kollektift. -bulle (pl. -ar), s. m. -mjöl
(utan pl.), s. n., m. fl.
Hvi? adv. (eg. dat. neutr. af det
gamla pron. hvar, hvilken). Brukas
mest i biblisk och poetisk stil.
Hvila (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. (låta
hvila) och intr. H. sig, v. refl. -ande,
s. n. Hvila (utan pl.), s. f. Hvilobädd
(pl. -ar), s. m. -dag (pl. -ar), s. m.
-rum (pl. lika), s. n. -stad (pl. -städer,
föga br.), s. m. -stund (pl. -er), s. f.,
m. fl.
Hvilken, pron. interr. och rel., m.
och f., hvilket, n.; genit. hvilkens,
hvilkets, dat. och ackus. hvilken, hvilket;
plur. nomin., dat. och ackus. hvilka,
genit. hvilkas. — Genit. hvilkets
brukas föga; det ersättes med hvars.
Äfven i st. f. hvilkens nyttjas ofta hvars.
— Hvilken (hvilket, hvilka) som helst.
Se Helst. — Hvilkendera, pron. m. och
f., hvilketdera, n.; genit. hvilkenderas,
hvilketderas. Nyttjas rättast
substantift; men brukas äfven för vissa fall
adjektift, t. ex. hvilkendera vägen.
Hvimla, se Vimla.
Hvin (utan pl.), s. n. (någon gång
br.) Hvina (hviner, hven, hveno, hvene,
hvinit, rättare än hvint), v. intr. -ande,
s. n.
Hvirfvel (pl. hvirflar), s. m. -vind
(pl. -ar), s. m. Hvirfla (-ar, -ade, -at),
v. intr. -ande, s. n.
Hviska (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
och tr. -ande, s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Hvissla (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
och tr. -ande, s. n. -ing (pl. -ar), s. f.
Hvisselpipa (pl. -or), s. f.
Hvit (n. hvitt), adj. -beta (pl. -or),
s. f. -betsodling (pl. -ar), s. f.
-betssocker (utan pl.), s. n. -garfva (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. -glödga (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. -koka (-ar, -ade,
-at, -ad), v. tr. -kål (utan pl.), s. m.
-limma (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. -lök
(pl. -ar), s. m. -mena (-ar, -ade, -at,
-ad), v. tr. -menande, s. n. -sippa
(pl. -or), s. f. -sot (utan pl.), s. f. -öga
(utan pl.), s. n. (brukas mest i best.
form), m. fl. Hvithet (utan pl.), s. f.
Hvitling (pl. -ar), s. m. Hvita (pl. -or),
s. f. Hvitna (-ar, -ade, -at, -ad), v.
intr. -ande, s. n.
Hvitten (pl. hvittnar), s. m.; best.
sing. hvittnen.
Hvälfva (hvälfver, hvälfde, hvälft,
hvälfd, hvälf!), v. tr. och intr.
Hvälfvande, s. n. Hvälfning (pl. -ar), s. f.
— Se Hvalf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
