Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lås–län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lås, s. m. (pl. -ar) och n. (pl. lås); är
i skriftspråket vanligast neutr. -gång
(pl. -ar), s. m. -smed (pl. -er), s. m.,
m. fl. Låsa, v., origtigt för Läsa (se
detta ord).
Låt (utan pl.), s. m. Ljud. Pl. låtar
brukas blott i sammansättning, t. ex.
Hornlåt. Låta (låter, lät o. let, läto,
läte, låtit, låt!), v. intr. Ljuda. — Se
Läte.
Låta (låter, lät, läto, läte, låtit), v.
tr. och intr. Lemna, mista, tillåta,
föranstalta. — Ofta skrifves t. ex. låta sig
brukas till något; låta sig öfvertalas,
bevekas; det låter sig ej beskrifvas,
förklaras, försvaras, o. s. v. Men en
sådan skrifning är origtig, emedan sig
i dylika meningar icke utgör objekt
till låta, utan till det följande verbet,
och man ej kan säga brukas sig,
beskrifvas sig o. s. v. Det bör derföre
heta låta sig bruka, öfvertala, beveka;
det låter sig ej beskrifva, förklara,
försvara; eller hellre låta bruka sig,
det låter ej beskrifva sig o. s. v., ty
ställningen af sig efter verbet är mest
öfverensstämmande med Svenska
språkets lynne. Vanligare säges dock låta
sig göra, än låta göra sig. Endast när
sig är medelbart objekt (dativ), kan
det konstrueras med passift verb; det
heter således rigtigt t. ex. Kongl. Maj:t
har låtit sig (d. v. s. inför sig) detta
mål föredragas; Kongl. Hofrätten har
låtit handlingarna sig föreläsas. —
Låtande, s. n. (i uttr. görande och l.).
Låtsa (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
Låtsa är en omställning af det i
hvardagsspråket begagnade låtas, mest låts
(vanligen uttaladt låss), som har
böjningen låts, låddes, låts. (Isl. látaz,
F.Sv. latas.)
Lä, s. n. oböjl. -segel (pl. lika), s. n.
-sida, s. f. sing., m. fl.
Läck, oböjl. adj. Brukas endast
predikatift, t. ex. skutan, skeppet är läck.
Läck, s. n.(?) Förekommer blott i det
uti fraktsedlar använda talesättet fritt
från läck och bräck. Läcka (pl. -or),
s. f. Läcka (-er, -te, -t), v. intr.
Skrifves äfven Läka (se detta ord).
Läcker (läckre, -a; läckrare,
läckrast), adj. -bit (pl. -ar), s. m. -mun
(pl. -nar), s. m. Läckerhet (pl. -er), s. f.
Läder (utan pl.), s. n.; best. form
lädret. -lapp (pl. -ar), s. m.
(flädermus), m. fl.
Läge (pl. -n), s. n. — Se Ligga.
Lägel (pl. läglar), s. m.
Lägenhet (pl. -er), s. f.
Läger (pl. lika), s. n.; best. sing.
lägret, pl. lägren. -stad (utan pl.), s.
m. -ställe (pl. -n), s. n. Lägersmål
(pl. lika), s. n. Lägra (-ar, -ade, -at,
-ad), v. tr. L. sig, v. refl. -ande, s. n.
Lägervall (utan pl.), s. m. I uttr.
vara, komma, råka i l. (N.Sax.
legerwall.)
Lägg (pl. -ar), s. m. Ben.
Lägg (pl. lika), s. n. Hvarf. Lägga
(lägger, lade, lagt, lagd), v. tr. och intr.
L. sig, v. refl. -ande, s. n. -ning, s. f.
Läglig, adj. -het (pl. -er), s. f.
Läka (-er, -te, -t), v. intr. Kärlet
läker (är otätt, så att innehållet pinar
sig ut; släpper droppvis ut det
flytande ämnet); det läker (dryper). Jfr
Läcka.
Läka (-er, -te, -t, -t), v. tr. och intr.
Bota, hela; helas. Läkas (-es, -tes, -ts),
v. dep. -ande, s. n. -ning, s. f.
Läkare (pl. lika), s. m. -bok (pl. -böcker),
s. f. -konst (utan pl.), s. f. -vård (utan
pl.), s. m. Läkedom (utan pl.), s. m.;
best. form -domen. -medel (pl. lika),
s. n. Läkkött (utan pl.), s. n.
Läkt (pl. -er), s. f. Ribba.
Läktare (pl. lika), s. m.
Läm (pl. lämmar), s. m.
Lämpa (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. L.
efter. L. sig, v. refl. -ande, s. n.
Lämpa (pl. -or), s. f. Lämplig, adj.
-lighet (utan pl.), s. f. -ligen, adv.
Län (pl. lika), s. n. Länsbokhållare
(pl. lika), s. m. -fängelse (pl. -r), s. n.
-författning (pl. -ar), s. f. -herre (pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
