Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-er, där anpassningen till svensk böjning kan anses genomförd, har plur. på -rar
uppförts som enda form (t. ex. gangstrar, jumprar, reportrar, skotrar). I andra
ord, där lånet är av yngre datum eller försvenskningen är mindre påtaglig, har
också möjligheten med plur. på -er lämnats öppen (t. ex. bestsellrar äv. bestseller,
blinkrar äv. blinker, containrar äv. container). I en tredje grupp av dessa ord har
endast pluralform på -er ansetts lämplig eller möjlig (t. ex. copywriter, designer,
partner).
Lånord på -o med växlande plur. på -er, -r, -s har till största delen fått enhetlig
plur. på -r (t. ex. banjor, hålor, lassor, mungor). I de latinska lånorden på -um har
den svenska böjningen i best. sing. -umet och i plur. -um ställts i första rummet
bland alternativa möjligheter (se t. ex. centrum, cesium).
Vid adjektiv anföres dels obestämd form i neutrum (ibland också plur.), dels
komparativform, där sådan användes (skön -t -are, vack|er -ert, -ra -rare). När
komparativform ej anföres, åsyftas därmed att ordet icke kompareras genom
böjning, t. ex. vid adj. på -isk (praktisk).
Vid verb anföres imperfektformen, av vilken man lätt kan sluta sig till övriga
regelbundna böjningsformer. När särskild anledning föreligger, anföres också
andra böjningsformer; så alltid vid starka verb och då stavningen särskilt behöver
anges (se t. ex. bedja, klämma). I verbens böjningsmönster har de finita
pluralformerna uteslutits.
Vissa andra inskränkningar i böjningsuppgifter för subst. och adj. redovisas
nedan under Sammansättningar.
Översättning eller förklaring lämnas i regel vid främmande ord, och i mycket
större utsträckning än förut vid inhemska enkla ord, särskilt vid mångtydiga samt
vid ålderdomliga och regionala eller av andra orsaker mindre kända ord. Sådana
uppgifter har däremot sällan givits till de sammansatta orden. I en etymologiskt
samhörig ordgrupp har ofta blott ett ord försetts med förklaring, särskilt när man
av detta kan sluta sig till betydelsen av de övriga orden. Vid facktermer och ord,
som skulle ha krävt längre förklaringar, lämnas ofta endast en kortare antydan eller
enbart uppgift om facket. Definitioner och utredningar har nämligen av
utrymmesskäl måst undvikas, men även med denna begränsning bör uppgiften om ordets
ungefärliga innebörd eller dess betydelseområde ge upplysning av värde. Sådana
uppgifter meddelas i regel med mindre stilsort. Detsamma gäller förklaringar, som
inte är översättningar utan endast anger sfären (växt, djur, fisk, skalbagge) eller facket
(bot., fiske., jakt., relig., jur.). Denna stilsort användes också i kompletterande eller
exemplifierande tillägg till betydelseuppgifter.
Sammansättningar har av hänsyn till utrymmet medtagits i något mindre
utsträckning än förut, och någon strävan till fullständighet har alltså icke förelegat.
Bl. a. har sammansättningar, där ena leden i sin tur är sammansatt, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
