Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOS-signal, vid 9-tiden, 1900-talet); likaså framför böjnings- el. avledningsändelse (a-t,
a-na, n-te).
Om förleden i en sammansättning är ett flerordigt uttryck, t. ex. subst. med
adj.-attr. eller genitivattr. osv. (t. ex. Röda korset, första maj. Folkets hus), kan
hela ordet sammanskrivas: rödakorssystrar, förstamajtalare, folketshusvaktmästare.
Eller också kan den flerordiga förleden särskrivas och efterleden tillfogas med
bindestreck: röda kors-systrar, första maj-talare, mest gynnad nations-klausul, sol
och vår-man. Däremot upptages icke den olämpliga skrivningen röda korssystrar,
första majtalare osv.
Vissa stående prepositionsuttryck med obetonad preposition (efter hand, i stånd
o. d.) har ordlistan hittills behandlat som två ord, och detta synes fortfarande vara
att förorda (jfr subst. efterhand, överhuvud med tonvikten på första stavelsen
och prepositionsuttrycken efter hand, över huvud med tonvikten på subst.). Då
hopskrivning numera är mycket vanlig, anför ordlistan också de hopskrivna
formerna (efterhand, istånd, underhand, överhuvud o. d.) men ger särskrivningarna
företräde genom att uppföra dem som uppslagsord. Som förled i sammansättning
hopskrives de alltid (iståndsätta, underhandslöfte).
Stavningen. Endast i ett fall har ett ord utgått och ersatts av annan
stavningsform. Det gäller det sällsynta spräa, i vars ställe spreja med sidoformen spraya
har införts. Däremot har förändringar skett genom strykningar, tillägg eller
omplaceringar, så att sidoformer uteslutits, tillkommit eller ställts i förgrunden.
Bland de inhemska orden har några växelformer (t. ex. 2brock el. bråck, olla el.
ålla, voffla el. våffla, volm el. vålm) bytt plats, så att å-formerna ställts i första
rummet som uppslagsord, liksom molla, skolla och skrolla står efter de nyinförda
målla, skålla och skrålla. Den av uttalsskäl införda sidoformen kåra står däremot
på andra plats efter kora. Det nyinförda spånt står också på andra plats efter
spont.
I äldre upplagor införde ordlistan i stor utsträckning försvenskad stavning i
främmande ord för att underlätta uttal och böjning. Nionde upplagan (1950)
visade emellertid en viss återgång till den främmande stavningen, och samma
inställning kan utläsas ur föreliggande upplaga. Några försvenskade stavningsformer har
utgått (t. ex. madera, rendevu, resymé och viner|bröd), andra har omplacerats
och därmed ställts i andra rummet (t. ex. boulevard el. bulevard, camouflage el.
kamouflage, campa el. kampa, moussera el. mussera, nougat el. nugat, soulagemang
el. sulagemang, souterrain el. suterräng, souvenir el. suvenir), och av sidoformer
har t. ex. klisché, point, scherry och värst uteslutits, så att kvar står enbart kliché,
poäng, sherry och verst.
Av nytillkomna växelformer i fråga om främmande ords stavning må nämnas
cancer, cigarett (jfr cigarill), impresario och tendensiös (jfr sentensiös) vid sidan
av kancer, cigarrett, impressario och tendentiös. Växelformerna ledera, lesion och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
