Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - höja ... - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
HOJA—ID
hand, han vet hvarkenhvar höger eller
renster är; meu högrei-n)fnten,högra
handen, högra benet. Pil de sista
tiderna har man efter utländska
mönster bildat ett artikuleradt subst.
högern, venstern, såsom namn pä de
politiska sidorna af en riksförsamling.
Höja (-er, -de, -t, -d), v. tr. H. sig,
v. refl. -ande, s. n. -ning (pl.-«r), s. f.
Höjd (pl. -er), s. f. -mätning (pl. -ar),
s. f. -punkt (pl. -er), s. m., m. fl.
Hök (p], -ar), s. m.
Hökare (pl. lika; best. form
höha-rena, ej hökarne eller hökrarne), s. m.
Hökarbod (pl. -ar), s. f., m. fl.
Hölja (.-er, -de, -t, -d), v. tr. -ande,
s. n. -ning, s. f. Hölje (pl. -n), s. n.
Hölster (pl. lika), s. n.; best. sing.
hölstret, pl. hölstren.
Höna (pl. -or), s. f. Hönkyckling
(pl. -ar), s. m. Höns (pl. lika), s. n.
-bur (pl. -ar), s. m. -gumma (pl. -or),
s. f. -gäll (utan pl.), s. n. (jfr
Hane-gäll). -hjerna (pl. -or), s. f. -hus (pl.
lika), s. n. -minne (utan pl.), s. n. -röra
(utan pl.), s. f., m. fl.
Höra (hör, körde, hört, hörd; pas.s.
höres och hörs o. 3. v.), v. tr. och intr.
(h. till), -ande, s. n. Hörlur (pl. -ar),
s. m. -sal (pl. -ar), s. m. Hörbar, adj.
Hörsam (-samme, -a; -sammare,
~sammast), adj. -het (utan pl.), s. f.
Hörsamma (-ar, -ade,-at, -ad), v. tr. -ande,
s. n. Hörsammeligen eller-samligen,
adv. Hörsel (utan pl.), s. f.
Hörn (pl. lika), s. n. -hus (pl. lika),
9. n. -kägla (pl. -or), s. f. -rum (pl.
lika), s. n. -skåp (pl. lika), s. n. -soffa
(pl. -or), s. f. -sten (pl. -ar),9.m.,m.fl.
Hörna (pl. -or), s. f. (hörnkägla).
Höst (pl. -ar), s. m. -blomma (pl.
-or), s. f. -dagjemning (pl. -ar), s. f.
-lik, adj. -månad (pl. -er), s. m.
September. -plöja (-er, -de, -t, -d), v. tr.
-plöjning (pl.-or), s. f. -ràg(utan pl.),
s.m. -säd(utanpl.),s.f. -säde(pl.-re),s.
n. -termin(pl.-er),s.m. -ting(pl.lika),
s. u., m. fl. Höstlig, adj. (utan gradf.)
Höta (hüter, hötte, hött, hött), v. tr.
och intr. Brukas numera vanligen som
intr. II. åt någon. Ordspråk: hött är
med ingo hött.
I.
I, prep. Äfven Uti.
I, pron. pers., se Du.
Iakttaga (-tager,-tog, -tagit.-tagen),
v. tr. -ande, s. n. -else (pl. -r), s. f.
Ibland (bland), prep. Nyttjas äfven
säsom adv., med bet. understundom,
någon gång, emellanåt.
Icke, nekande partikel. Jfr Ej.
Id (pl. -ar), s. m. El| flsk.
Id (pl. -er), s. f.; vanligare Idgran
eller Idegran (pl. -ar), f.
Id (utan pl.), s.f. ohöjl. Arbete, flit.
(Föräldr.) Idas (ides eller ids [uttalas
vanligen m], iddes, idits eller idts), v.
dep.; brukas sällan utan nekande
partikel, och mest i hvardagsspråket,
vanligast i pres. och impf. Idelig, adj.
-ligen, adv. Idog, adj. -het (utan pl.),
s. f. Idka (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -are (pl. lika), s. m. (Man
nyttjar idka [utofva] i fråga om yrken,
handtverk, slöjder, näringar, handel,
studier m. m. sådant, utmärkande
abstrakta begrepp; det heter derföre
rig-tigt närings-, slöjd-, vetenskaps-,
vit-terhetsidkare o. s. v., men orätt
användas/rairiis-, värdshus-,
krog-,soc-kerbruksidkare och dylika ologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
