Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•3’JO
RAR—REFVA
Rar, adj. -het (pl. -er), s. f. (mindre
br.) Raritet (pl. -er), s. f.
Ras (pl. likii), s. u. Rasa (-ar, -ode,
-al).T.iiitr. Rasande, part. pres. n)som
adj. Xa-siiinig, i;Hleu; origtig. i) som
adv. Gaiiska^t. ex. r. bra; det tror
jag r. väl). Ras vill, adj. Raseri (utau
pl.), s. n.
Rask, adj. -het (utau pl.), s. t.
Raska (-ar, -ade, -at), r. intr. R. på,
skynda. R. sig, v. refl.
Rasp (pl. -ar), s. m. och f. Raspa
(-or, -ade, -at, -ad), v. tr. -ande, s. n.
-ning, s. f.
Rassel (utan pl.), s. n.; best. form
rasslet. Rassla (-ar, -ade, -at), v. intr.
-ande, s. n.
Rast (pl. -er), s. f. Brukas i plur.
dä fråga är om hvila, uppehåll under
marsch o. d. (raster, rastningar). I
bildlig mening förbindes ordet
vanligen med s. ro (t. ex. utan r. och ro,
hafva hvarken r. eller ro). Kastlös,
adj. -het (utan pl.), s. f. Rasta (-ar,
-ade, -at), v. intr. -ande, s. n. -ning
(pl. -ar), s. f.
Rata (-or, -ade, -at, -ad), v. tr. -ande,
s. n.
Reda (reder, redde, redt, redd. n.
redt), T. tr. R. sig, v. refl. -ande, s. u.
-are (pl. lika), s. m. Rederi (pl. -er),
s. n. Redbar, adj. -het (pl.-er), s. f.;
brukas i plur. för bet. sak af
betydligare värde (i syn. penningar, guld,
silfver o. d.). Redgarn (utan pl.), s. n.
Redlös, adj. -het (utan pl.), s. f.
Redskap (pl. lika), s. m. och n.; ordet är
alltid mask. då det brukas i sing.
kol-lektift (t. ex. all hans fisk-, jagt-,
korredskap o. s. v.), eljest neutr. Redig,
adj. -het (utan pl.), s. f. Redlig, adj.
-het (utan pl.), s. f, —Reda, oböjl. adj.
Reda penningar. Redo, adj. oböjl. eller
adv. (vara redo, göra sig redo). Reda
(utanpl.),s.f. Gammal böjd kasus deraf
är redo, som i vissa fall nyttjas [-omvex-]ande-] {+omvex-
]ande+} med reda, t. ex. göra reda eller
redo för sig, för sin förvaltning. Der-
eniot heter det^öra sig reda (ej redo)
för något, för orsaken till något;
fordra redo (ej reda) af någon för hans
uppförande, vara någon skyldig redo
(ej reda) för något. Redogöra (-gör,
-gjorde, -gjort), v. intr. (för något),
-görare (pl.lika), 3.in. -görelse(pl.-r),
s. f. -visa (-ar,-ade,-at,-ad-, jfr Visa),
v. tr. och intr. -visning (pl. -ar), s. f.
Redebogen (-boget; -hogne, -a;
-bog-nare, -bognast), adj. Str Bogen, under
Bo. -het (utan pl.), s. f.
Redan, adv. Förkortas i vers till re’n.
Redbar, se Reda.
Redd (pl. -er), s. f.
Rede (pl. -n), s. n". I fogelbo.
Redig, Redlig, Redo, se Reda.
Ref (pl. refvar), s. f.; best. sing.
refven. Metref.
Ref ()1. refvar), s. f.; best. sing.
refven. Längdmått, 100 fot. Lika med
pI./o<, såsom abstrakt
beteckning,brukas äfven pl. ref.
Ref (pl.lika), s. n.; best. sing.
ref-vet, pl. refven. Sandref. Refvel (pl.
re fl ar), s. m.
Ref (pl. lika), s. u. Sällan br.;
vanligare är Eefben (pl. lika), s. n.
Ref-bensspjell (utan pl.), s.n.; brukas mest
kollektift.
Ref (utan pl.), s. n.; best. form
ref-vet. Rifvande, slitning; bukref.
Ref (pl.lika), s. n.; best. sing.
ref-vet, pl. refven. I segel. Refva (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. -ande, s. n.
Ref, s. n. och f. Brukas sällan utom
i sammansättu. vinref. Annars nyttjas
Refva (pl. -or), s. f. Refvig, adj."(utan
gradf.)
Reffla (pl. -or), s. f. Keffla (-ar.
-ade, -at, -ad), v. tr. EefEelbössa (pl.
-or), s. f.
Ref-orm (pl. -ar), s. m. Hudutslag.
Refva (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
Af-mätajord. (F.Sv. repa, mäta jord med
rep.) Refning (pl. -ar), s. f.
Refva (pl. -or), s. f. Af Rifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
