- Project Runeberg -  Svenska Akademiens ordlista / Nionde upplagan, femte tryckningen (1954) /
iv

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ordförrådet meddelas i alfabetisk ordning, endast med det
undantaget att sammansättningar ha förts samman under det ord
som utgör förled. Med den anordningen sparas utrymme, bl. a.
därigenom att ordens innebörd icke behöver förtydligas genom
särskilda förklaringar. Avledningar på -an, -ande, -are, -har, -dom,
’het, -lig, -ing, -ning, -sam, -sJcap osv. behandlas däremot som
självständiga ord och anföras på sin alfabetiska plats.
Etymolo-giskt sammanhörande ord ha förts samman till ordgrupper i
samma stycke, där den alfabetiska ordningen det medger.

Uttalet anges där det har ansetts behövligt, särskilt vid
främmande ord som på något sätt avvika från normalt svenskt uttal.
Vid benämningar på invånarna i Sveriges städer lämnas indirekt
också anvisning om uttalet av städernas namn.

För att ordbilden icke skall rubbas, anges uttalet icke genom
tecken i själva uppslagsordet, utan alla uttalsuppgifter lämnas
omedelbart efter uppslagsordet inom parentes och med annan
stilsort.

Betoningen anges i allmänhet vid främmande ord som ha
huvudtonen på annan stavelse än den första. Huvudtonen betecknas
med ett halvt lodstreck; vid lång vokal med lodstrecket
omedelbart efter vokalen, vid kort vokal med lodstrecket efter följande
konsonantgrupp eller dubbelkonsonant (som då har satts in
oberoende av hur ordet skall stavas; se t. ex. ajpril, program). Av
hänsyn till växlande uttal i olika delar av landet lämnas i regel
ingen särskild anvisning om akut eller grav accent.

Betoningen anges icke vid ord med de obetonade förstavelserna
be- och för- eller vid sbst. med de regelbundet betonade ändelserna
-inna och -essa eller -sion, -tion osv. och heller icke vid verb med
den betonade ändeisen -era och avledningar på -erare, -ering. I
grupper av ord på betonat -ism, -ist och -istisk anges uttalet
endast på första stället. Flyttningen av accenten anges icke vid
substantiv på den obetonade ändeisen -or i sing. (fakfor, mo’tor),
där tonvikten regelbundet flyttas till -o- i pluralen på -orer
(fak-to’rer, moto’rer).

Långt eller kort o-ljud betecknas med o, långt eller kort å-ljud
med å (även vid ord som stavas med o; se t. ex. amorf), — Kort
ä-ljud betecknas med e vid ord som stavas med e, t. ex. intresse
(-ess’e), direht ^-ekt’); framför r dock alltid med ä, t. ex. expert
(-ärt’). — Sj-ljudet betecknas med sj (även framför mjuk vokal;
se t. ex. genant) och med ssj efter kort betonad vokal (se t. ex.
affisch), — Sk- framför mjuk vokal avser uttal med s + k-ljud
(se t. ex. abskissa). — Bokstäverna g och k beteckna g- och k-ljud

IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:58:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saol/9-5/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free