Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - förlisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlis|a -te itr. -ning s. – förlit|a; f. sig [på].
-an s.; i f. på. -ande ~t s.; i f. på.
förljud|a tr. jfr ljuda 1; låta f. [att]. -as
förljöds, förljudits opers. itr. dep.; det
förljudes att. -ande ~t ~n s.; efter,
enligt f.
förljug|en -et -na -nare p.a. -enhet s.
förljuv|a -ade tr. -ning s.
förlopp.
förlor|a -ade tr. o. itr.; f. i värde, i intresse;
f. sig i detaljer. -ad -at p.a.; han är en f.
man; den f-ade sonen; f-ade ägg. -are
-aren pl. = s.; en god, dålig f.
förloss|a tr. -are -aren pl. = s. relig. –
förlossning -en -ar s.
förlossnings|anstalt. -arbete. -avdelning. -hem.
-instrument. -konsten. -rum. -tång -tänger.
-vägar anat. -värkar.
förlov (-lå’v) s.; med f. [sagt].
förlov|a tr.; f. sig [med]. -ad -at p.a.; det
f-ade landet; de f-ade. – förlovning -en
-ar s. förlovnings|annons. -dag. -kort s.
-ring. -rykte. -tid. -visit.
förlucka (fö’r-) sjö.
förlup|en -et -na p.a.; en f. kula.
förlust -en -er s. -bringande p.a. -konto.
-lista. -rik. -risk. -sida. -siffra.
förlust|a -ade tr.; f. sig. förlustelse -n -r s.
-lokal. -ort. -plats. -ställe.
förlustig -t predik. adj.; gå f. ngt.
förlyft|a; f. sig. -ning.
förlångsammad (-lång’-) p.a.; f. puls.
förlångsamning s.
förlåt (fö’r-) -en -er s. åld. förhänge.
för|låta (-lå’-); perf. part. -låten -låtet -låtna
tr. förlåtelse -n s. förlåtlig -t -are adj.
förläg|en -et -na -nare adj. -enhet s.
förlägga (-lägg’-) tr. förläggar|e -[e]n
pl. = s. -firma. -förening. -rörelse.
-verksamhet.
förläggar- (fö’r-) l. förläggs|gaffel. -kniv.
-sked. -slev.
förläggning -en -ar s. -s|område. -s|ort.
-s|plats. -s|trupp.
förlän|a -ar, -ade stundom -te, -t tr. -are
-aren pl. = s. – förläng|a tr. -ning.
-nings|sladd elektr. -nings|stycke tekn.
-nings|tecken. – förläning -en -ar s. förläsa; f.
sig. förläst n. = p.a. förlöjlig|a -ade tr.
för|löpa -löpte, ipf. isht itr. äv. -lopp, sup.
-löpt l. -lupit, perf. part. -löpt l. -lupen
-lupet -lupna itr. o. tr.; f. sin make; f. sig
[-löpte, -löpt äv. -lupit] förgå sig; äv.
i biljard.
1förlöpare (fö’r-) 1 löpare framför vagn.
2 förhäst.
2förlöpare (-lö’-) i biljard, äv. sjö.
förlöpning -en -ar s. till förlöpa sig.
förlös|a tr. -ande p.a. -ning.
förmak (fö’r-) -et pl. = s. förmaks|bord.
-matta. -möbel. -soffa. -stol.
förmala tr. förmalning s. -s|lön.
-s|procent.
förman (fö’r-) förmän.
förmans|befattning. -plats. -ställning.
förmana tr. förmaning -en -ar. -s|brev.
-s|ord. -s|tal.
förmanlig|as (-mann’-) -ades itr. dep.
förmanskap (fö’r-) -et s.
förmast (fö’r-) sjö. -topp.
förmast|a (-mast’-) -ade tr. förse med mast.
-ning s.
förmatch (fö’r-) sport.
förmedelst äv. förmedels prep. förmedl|a
tr. -an s. -are. – förmedlarinn|a l.
förmedlersk|a -an -or s. förmedling.
-s|anstalt. -s|byrå ~er. -s|länk.
1förmena tr. hindra, neka; konstr. se
förvägra.
2förmen|a tr. anse. -ande ~t s.; efter, enligt
mitt f. – förment n. = p.a.; en f. oförrätt.
förmer l. 1förmera adv.; vara f. än.
2förmer|a -ade tr. -ing s.
för|middag (fö’r- l. förr’-) ~en l. vard.
-middan -middagar; i f~s.
förmiddags|besök. -bjudning. -bruk; till f. -dräkt.
-kaffe. -klänning. -lektion. -plenum.
-promenad. -sol. -stund. -timme. -visit.
förmildr|a tr. -ande p.a.; f. omständighet.
-ing. – förminsk|a tr. -as -ades itr. dep.
-ning ~en ~ar. -nings|ord. – förmod|a
-ade tr. -an s. -ande ~t ~n s. -ligen adv.
förmultn|a itr. -ing. -ings|process.
förmur (fö’r-).
förmyndar|e (fö’r- l. -mynd’-) -[e]n pl. = s.
-ansvar. -arvode. -förvaltning.
-kammare. -medel pl. -människa. -papper.
-redovisning. -regering. -räkning. -styrelse. –
förmynderskap -et s. -s|bok.
-s|domstol.
förmå -r, -dde, -tt, -dd n. -tt tr. o. itr.; f. sig
till ngt, till att göra ngt. förmåg|a -an s.
1 duglighet. 2 pl. -or duglig människa.
förmån (fö’r-) -en -er s. -s|berättigad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>