Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialdemokratiska partistyrelsens redogörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner af stapeln och antalet deltagande torde i rundt tal
kunna beräknas till omkr. 69,000 personer. De växande
skarorna kring talarstolarne på arbetets festdag vittna äfven,
de i sin mån om arbetarerörelsens oafbrutna och raska
utbredning i vårt land.
På det fackliga området har rådt en synnerligen liflig
verksamhet, och vid sidan af stora, öppna konflikter, där
kampen varit mer än vanligt hård och bitter, kan man gläd
jande anteckna i årets fackliga krönika ett ovanligt stort
antal öfverenskommelser i godo mellan arbetare och
arbets-gifvare tack vare tillvaron af starka och skolade
fackorganisationer. Särskildt häftiga strider af betydande omfång
mellan kapital och arbete gifva dock 1898 sitt särmärke
och ha helt säkert på många orter lämnat bitterhet kvar i
många arbetares sinnen. Vi erinra här om
Ulfvikslockou-ten, framkallad af sågverkschefens öfvergrepp mot
föreningsrätten, Forshaga-striden i april, där kapitalistmakten i
förbund med en tjänstvillig, s. k. opartisk statsmakt och tack
vare de ännu stora möjligheterna att anskaffa strejkbrytarer
nedslog den unga organisationens motstånd, vidare
Höganäs-konflikten, där ett monopolbolag under ledning af en
gammalliberal f. d. statsminister, näml. ingen mindre än Arvid
Posse, lyckades brutalt skrämma de till insikt om
solidaritetens betydelse uppvaknande grufarbetarne tillbaka in
under det »patriarkaliska» förmynderskapets ok, slutligen de
uppseendeväckande Furulunds- och Svedalastrej kerna.
Den sistnämda är särskildt minnesvärd, i det en afdelning
ur »ljusets riddarvakt» i den sydsvenska universitetsstader*
förnedrade sig till strejkbrytarens skamliga gärning,
därigenom framkallande en indignation, som gaf sig luft i de af
militärkravaller åtföljda demonstrationerna i Lund. Nämnas
må äfven den stora Geflestrejken i juni, hvilken blef af
kort varaktighet och fick en för arbetarne hedersam och
fördelaktig utgång, Kockimi-kompromissen, hvilken afslöt
en segsliten, mer än årslång, strid inom järnarbetarefacket,.
järnarbetarekonflikten i Eskilstuna, hvilken omsider
lyckligt afvecklades samt den långvariga hamnarbetarestrejken
i Malmö, hvilken först i okt. löstes medelst kompromiss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>