Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tältliv och utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknas. I allmänhet är det knappt rådligt att välja
svagare material än medeltjock domestik även för en kortare
resa.
Avstår man från behaget att kunna stå rak i tältet, och
det kan man gärna göra vid en kortare fjällresa, så kan
tältets vikt väsentligen minskas. För att kunna sitta och
krypa i tältet räcker det om dess höjd är 1.2–1.5 m. Det bör
helst fortfarande ha ryggåsform, men för två personer kan
ett sittält göras, till vilket endast en stav behöves. I ett
sådant (fig. 9) har jag jämte en lapp tillbringat tre dygn på
Sarektjåkko 1901 samt två dygn på Äpartjåkko och tre
på Ritanjunjestjåkko det följande året, alla gångerna i
mycket obehagligt väder. Då staven till denna modell är
placerad utanför tältet, kan man för ändamålet använda
en vanlig vandringstav, eller kan man binda linan från
tälttoppen i en björk eller fästa den på ett högt stenblock.
En något bättre modell än fig. 9 visar, erhålles om tältet
göres högre, särskilt i den låga änden; taket blir då
brantare och sidorna spännas lättare utan tillhjälp av klykor.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>