Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
då inga säkra bevis finnas för att Sätra varit en offer¬
källa, tillsvidare nöja sig med att den är en välsignelse-
bringande hälsokälla och som sådan säkerligen varit an¬
sedd i århundraden. Sätrakällornas flöden hafva aldrig
runnit mot norr, utan mot söder.
Ryktet om källan och dess hälsobringande egen¬
skaper spred sig vida omkring och nådde äfven härads-
höfdingen i angränsande härad P. GyllenhÖÖK, hvil-
ken för en
sjuk arm äfven begagnade sig af vattnet
åren 1698 och 1699 och blef återställd. Detta föran¬
ledde honom delgifva det goda resultatet till pro¬
vinsialläkaren i länet Doktor SKRAGGE, hvilken sedan
flera år tillbaka varit intresserad af dessa surbrunnar
och äfven i Västmanland eftersökt dylika, men ej funnit
någon af betydenhet. Redan 1687 hade han börjat
såsom brunnsläkare, 1693 förestod han brunnskuren vid
Medevi. SKRAGGE hade 1684 företagit utländska resor
för att studera mineralbrunnar, dels till England, där
han besökte alla där bekanta surbrunnar, dels på konti¬
nenten, och ännu mera efter sin hemkomst »förnöjde
han sin Curiosité i detta mål», som han själf yttrar,
»med våra egna inländske Hälsokällors försökjande och
proberande», därtill vägledd genom den af Archiater
U. HjäRNE 1683 utgifna afhandlingen »Den lilla vattu-
profvaren». Med anledning af denna undersöktes seder¬
mera af åtskilliga medici många källor i Sverige, och
då några af utmärktare egenskaper påträffades, anmäl¬
des detta för HjÄRNE, som då själf anställde en pröfning.
Så blef äfven förhållandet vis ä vis Sätra. SKRAGGE,
som
genom en resa till Ryssland, dit han åtföljde en am¬
bassad, blifvit förhindrad närmare undersöka Sätra vatten,
kom först 1700 dit. Han anställde då undersökning af
vattnet »med praecipiterande, evaporerande och destille¬
rande jemte andra prof». Han beskrifver profvet så¬
lunda: »jemte then allgemena grundsyrligheten, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
