Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
123
de fladdra som humlor från blomma till blomma,
försökande med sugmunnen ett ställe, der den
har det bra, tills slutligen hans öga faller på
kapitlet om blommornas parning. Der först
börjar han uppfatta hvad han läser, och allting
antager form och lif. Befruktningens hemligheter
locka honom, såsom de locka en skolpojke; allt,
hvad han på förhand vet och känner, får nytt
intresse, erbjuder nya synpunkter. Och under
läsningen känner han halft intorkade saftkällor
öppna sig, blodet värmes, och naturens väldiga
ande börjar tala sitt maktspråk. Brånaden stiger
upp i honom, driften att känna personen
fördubblad, känna kropp och själ träda ut ur
individens trånga fängelse och förnimma lifvet i
slägtet, i framtiden, vore det så endast för
några sekunder.
Han kände, att någon hade kommit in i
rummet, utan att han dock hade gett sig tid till
att lyfta ögat från boken; han märkte ett svagt
luftdrag af en, som rörde sig och andades inne
i kammarens luftmassa, han förnam likasom något
varmt på ena sidan om kroppen, hvarifrån ljudet
af smygande fjät hördes, och när han vände sig
om, såg han Magelone stå midt i ljuset med sina
elaka blygrå ögon, hvilkas hornhinna tycktes
vara helt uthvälfd, så matt och liflöst återkastade
de ljuslågan.
»Hvad vill du?» frågade magistern andfådd;
han såg, att hon på nytt var utpyntad — i en
drägt sådan som endast skökor plägade bära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
