Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
AUGUST1 STRINDBERG.
Hvad ha mina syskon fått, som ha gått här som
dräng och piga utan lön?»
Nu tog jungfrun i. Hon talade en halt
timmes tid, ömsom skrikande, gråtande,
svärjande.
Zigenaran sökte sticka in ett ord då och då,
men fåfängt. Och så sprang han upp, störtade
ut och smälde igen dörren efter sig. Kom in
igen, bröt ut i en ström af ord, bland hvilka
man blott kunde uppfatta enstaka, såsom »ett
skarn till mor», »horqvinna» och »procentare»
kunde uppfattas.
Dernäst rasade jungfrun på nytt i en half
timme, utan att magistern kunde höra annat än
dörrens bum! bum! som på afstånd lät som
kanonskott, när zigenaren sprang ut och in som en
galen menniska.
Och så blef Magelone inkallad. Först fick
hon örfilar af jungfrun och derpå af zigenaren;
hon gaf sig dock inte, men fyrade nu at en salva,
som trängde igenom hela huset och hördes ut i
trädgården af karlarna, som stodo och lyssnade
bakom buskarna.
Och nu döko historier fram från äldre tider,
då zigenarens mor och far hade bott och huserat
i gården; beskyllningar för häststölder, oin
uppbrutna skrin, som jungfrun skulle ha dyrkat upp
låsen till; om penningtransaktioner, om underslef,
kort sagdt om alla möjliga slags sluskigheter.
Zigenarens röst hördes inte längre nu; det
lät som han vore försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
