Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’34
ÅTERFALL.
Men han erfor intet obehag. Det stora blå
vattnet låg emellan honom och det förflutna.
Han hade gått öfver en afgrund, rifvit upp bron
och kastat spillrorna ner i djupet. Det fans
ingen återgång. Ett ögonblick hissnade han,
men så gjorde han våld på sig. Derpå gick
han ner i den enkla matsalen och satte sig vid
ett ensamt litet bord för att äta. Vid ett
annat bord sutto två franska borgare, hvilka
tycktes vara handlande i staden. Paul slog sig i
samtal med dem. De talade om handel,
tullar, politik, och Paul märkte icke att han
talade alldeles på det gamla sättet. Han såg
sakerna ur alla de gamla synpunkterna, och han
motsade icke männen ett enda ögonblick. Han
erfor ett visst varmt välbehàg af att höra sin
röst blandas i förtroligt samtal med andra
menniskors; det var samma varma känsla som att
återfinna gamla vänner, man icke sett på länge.
Och hufvudet arbetade utan ansträngning, utan
bevakning; tungan talade ledigt, och han kände
en stark dragning till dessa menniskor. Han
var just inne på skyddstullarne, i hvilka han
upptäckt en nyttig sida, en human tendens, då
dörren öppnades och in trädde en ung gosse
åtföljd af en prest. Gossen hade en säker
hållning, såg ut att vara en rik mans son. Han
var väl klädd, hade en Bædeker och en alpstaf
med ett dyrt arbetadt handtag. Presten i sin
långa svarta kjol såg ut som en gammal qvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
