- Project Runeberg -  Marthas barn /
49

(1914) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄTTE KAPITLET

49

Hon utmålade nu för sitt inre bilden av en bruten
förlovning. Var det icke en plikt, om också en smärtsam
sådan, ty tanken därpå gjorde henne ont... Dock, var
hon icke skyldig såväl sin egen som hans framtid att lösa
ett band, vilket efter vad som nu visade sig, var
beroende av en tvivlande och ångerfull sinnesstämning? .. .

Beslutsamt öppnade hon sin portfölj för att skriva ett
avskedsbrev.

I portföljen låg en liten biljett, som en gång varit
instucken bland blommorna i den första bukett, hon som
fästmö fått av Delnitzky.

Hon hade ej vidare tänkt på denna lilla biljett; hon sköt
den nu åt sidan och lade fram ett ark papper. Då föll
hennes blick på innehållet — även detta hade hon glömt.

Min lycka över att ha erhållit »ja» är så stor, att
den ej kan mätas med något mått. Endast en sak
kunde ha varit ännu större: min förtvivlan, om
jag erhållit »nej».

Dessa ord trängde sig in i Sylvias inre som ett
bönfallande rop: »För Guds skull förverkliga ej din avsikt;
störta mig ej i förtvivlan!»

Hon utmålade nu för sig den sorg, som hon stod i
begrepp att tillfoga den älskade — ja, trots allt älskade
— mannen. Därtill knöt sig en hel rad av andra
pinsamma tankar; det förargelseväckande uppseende, som
en uppslagen förlovning skulle framkalla, moderns sorg,
Rudolfs och de andras förebråelser och — något som
var värre än allt annat — Hugo Bressers triumf. Hennes
beslut kunde föranleda honom till falska slutsatser och
förhoppningar. Fullständigt falska. Om hon nu bröt med
fästmannen eller ej, så var hon dock skyldig sin egen
värdighet att hålla den unge skriftställaren på avstånd.

Hon hade åter blivit helt tveksam.

Endast på prov ville hon sätta upp brevet — under
förbehåll att ej avsända det.

Hon doppade pennan. Då blixtrade på hennes hand

4 H Marthas barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmartha2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free