Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
marthas barn
egg, »att icke endast mödrarna, utan även döttrarna ha
föga roligt nu för tiden.»
»Ja», instämde Martha, »detsamma har jag erfarit
beträffande Sylvia... Den moderna tidens ungherrar äro
verkligen så... Ja, jag vet ej riktigt hur jag skall säga.»
»Använd deras eget älsklingsord: tråkiga! Kommer
du ihåg i vår ungdom, vilken skillnad! — Hur
kurtiserades icke då de unga flickorna, något som ju dock — låt
oss vara uppriktiga —■ ger livet dess behag. Man måste
’flirta’ eller, som man förr sade, passionerna måste brinna
ut. .. Allt detta har försvunnit. Våra unga män förälska
sig icke numera — åtminstone icke i våra flickor.»
»Nej, utan i stället i aktriser», inföll Martha.
Grevinnan Ranegg fortfor: »Och att dansa — därtill
måste man ordentligt tvinga vår tids ungdom. Dessutom
äro de flesta man träffar på, så ointresserade, så tråkiga,
så ’bortkomna... De dansa några varv, därför att de äro
så illa tvungna, och en stor del dansar icke alls. Och på
några soaréer infinna de sig helt enkelt icke. Hur många
sådana ha icke vi redan varit med om, och hur ofta har
det icke hänt, att sällskapet bestått av endast damer samt
några gamla diplomater och generaler ! På balerna
Annes det ju visserligen manlig ungdom, men den
ditkom-menderas. Flertalet dansörer äro riktiga pojkar,
gymnasister, theresianister. Fäder, mödrar, döttrar och
ynglingar, som knappast fått fjun på hakan — se där de,
vilka synas i våra balsalonger. Även unga fruar ser
man sällan där — de ha sina middagar och spelpartier
—-där umgås också hellre våra herrar . ..»
»Kanske kommer dansen helt och hållet att dö ut!»
sade Martha. »Det är nu en gång så — världen
förändras och vi med den.»
»Tyvärr!»
»Jag säger icke tyvärr. Plats åt allt nytt. .. Och
alltså ha dina döttrar tråkigt?»
»Tråkigt? Nej, visst icke ... Hör du icke hur de
skämta där borta med dina barn? — De äro, Gud ske lov,
alltid vid ett så strålande glatt humör.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
