Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
marthas barn
bo och sjunga här och fostra sina små. Och, ser du,
samma intryck erfar jag vid åsynen av en sådan familj som
Raneggs... Hela dess lycka, hela dess värde beror på
tillfälliga förhållanden —»
»Jag förstår», fullständigade Martha, »på
förhållanden, vilka till sitt inre äro ruttna och vilka du vill
bekämpa ...»
»Ja, och så försvåras denna min kamp. Om endast alla
grenar voro förtorkade, om det i stället för dessa älsk •
liga sångfåglar endast funnes vidriga maskar, då
behövde man icke tveka att fälla trädet. Vore aristokratien
fullständigt fördärvad, vore våra soldater vilda
rövarnaturer, hur mycket lättare skulle det då icke vara att
avskaffa adelsprivilegier och militarism! Men när man
ser en sådan familj som denna, vilkens hela tankevärld
vilar på gamla traditioner — liksom fågelns bo på grenen
— vilkens söner med stolthet och glädje ägna sig åt det
militära yrket, vilkens döttrar bygga bo på grenen
bredvid och vilkens medlemmar dessutom äro så älskvärda,
så utmärkta som dessa flickor Ranegg (jag erkänner, att
vore jag fri, kunde Cajetane förhäxa mig), då förlorar
man all håg att förstörande eller endast störande ingripa
och ..»
»Och», inföll Sylvia, »då säger man till
trädgårdsmästaren: ’Låt det stå kvar!’ I all synnerhet», tillade hon,
»om man liksom vi egentligen hör till samma fågelart.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
