Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
marthas barn
egen tillvaro på en så feodal inrättning som
fideikommissrätten.
Om Rudolf fritt disponerat över samma stora
förmögenhet, skulle han icke avsagt sig densamma; han skulle
ju då på lämpligt sätt kunnat använda den till förmån för
sina planer och idéer; han skulle t. ex. kunnat grunda
folkbibliotek, en stor tidning och dylika saker. Men en
förmögenhet, som oavkortad måste övergå till hans
efterkommande — den kunde icke gynna, endast hämma
hans verksamhet.
Att det steg han ämnade taga, skulle väcka förargelse
bland hans omgivning, och att hans jämlikar — med
undantag av den gynnade kusinen — skulle klandra
detsamma, därpå var han mer än väl beredd. Han kunde
redan nu föreställa sig vilka anmärkningar man komme
att göra: »Har alltid varit en överspänd natur, denne
Dotzky. Jag har aldrig kunnat förstå mig på honom.
Det är i grund och botten ej endast dumhet — det är att
svika de plikter, hans ställning ålägger honom. — I
stället för att söka fylla den plats, där ödet ställt honom,
ger han sig ut i världen för att predika revolutionära
läror liksom den förste bäste folkledare — det är i
sanning en skandal!» Och andra dylika variationer av den
gamla uppmaningen: »Korsfäst honom!»
Att predika revolution var för övrigt icke alls hans
avsikt — man skulle endast tyda den så. Han var över
huvud taget beredd på att i mångt och mycket bli
missförstådd. Hans mor var den enda, hos vilken han var
övertygad att möta förståelse och sympati. Dagen därpå
ville han skriva til’1 henne.
Han ämnade förlänga sin vistelse i Schweiz två eller
tre månader. Här kunde han i lugn och ro fullborda det
arbete, vilket han — liksom Egidy gjort med sina
»Allvarliga tankar» — ville offentliggöra, innan han gick ut
för att muntligen uppträda som målsman för sina idéer.
Det var icke äregirighet, som drev honom — fromhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
