Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjuttonde kapitlet
155
mitt handslag. Ytterligare några formaliteter, och du
är ägare till det Dotzkyska fideikommisset.»
»Ack, min Gud, min Gud!» utropade den andre.
Sedan begravde han ansiktet i händerna och andades
häftigt. Rudolf betraktade honom under tystnad och
fröjdade sig åt hans djupa rörelse. Detta var alltså en av
glädje överväldigad människa! För Rudolf, som orsakat
denna glädje, var det en njutningsrik stund. Det skänkte
honom — liksom ju allt stort, allt fulländat, allt
övernaturligt — en estetisk känsla av hänförelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
