- Project Runeberg -  Marthas barn /
176

(1914) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

marthas barn

ter, lidelser så skola strida mot varandra! Men jag ser
tydligt var frälsning finnes ... Man skall helt enkelt
vara god och sann; i vilken ställning som helst, under alla
omständigheter skall man aldrig göra det ont är, aldrig
söka försvara vad som är orätt... Vilka av statens
nuvarande institutioner försynda sig icke mot dessa två
saker — godhet och sanning?»

»Vad är sanning? Det har redan Pilatus frågat, herr
greve.»

»Vad lögn är, måste han i alla fall ha vetat, ty då han
yttrade: ’Jag är oskyldig och tvår mina händer’, ljög han
— han tvådde dem i blod. Vad godhet är behöver ingen
fråga; det känner var och en — även den hårdhjärtade,
trots det att han skrattar däråt. Men, käre herr pastor,
min avsikt var ju icke att filosofera med er; jag ville
endast säga er farväl, hjärtligt trycka er hand och oss
emellan försäkra er, att jag förstår och värderar er samt
vet mig vara förstådd av er. Ni kommer icke heller att
fördöma min framtida väg, även om jag icke mer
iakttager det ni nyss kallade för takt.»

Fader Protus tryckte kraftigt den andres framräckta
hand och såg honom i ögonen: »Ja, vi förstå varandra.»

Rudolf fick nu se, att grevinnan Ranegg och hennes
dotter Cajetane stodo i begrepp att taga avsked av hans
mor.

Han gick fram till dem; han längtade att få utbyta
ytterligare några ord med dessa älskvärda grannar.

»Vad nu då, ämnar ni redan bryta upp?... Nej, så
lätt kommer ni icke ifrån mig — jag måste säga er, att
till det, som jag genom förlusten av Brtjnnhof bittert
kommer att sakna, hör även grannskapet med
Raneggs-burg.»

»Ni försvinner ju icke från jorden, käre greve Rudi»,
sade grevinnan vänligt. »Jag hoppas, att ni allt
fortfarande kommer att hitta vägen till vårt hem såväl här som
i Wien. Och icke alltför sällan.»

»Tack, fru grevinna! Denna er älskvärda inbjudning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:05:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbmartha2/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free