Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 marthas barn
»Inger er icke detta nya en viss bävan, grevinna
Caje-tane? Hela er uppfostran, hela er vackra, harmoniska
tillvaro vilar på det gamla.»
Hon skakade på huvudet, men blev svaret skyldig. Hon
var för tillbakadragen för att tala om sig själv, för att
söka försvara sig mot den åsikten, att hon endast hölle
fast vid det gamla, men hon var visst icke oberörd
av-nutidens aningar och löften, denna nutid, vilken på alla
områden strävar mot sin omdaning. Och denne man vid
hennes sida ägde nog mod att medverka vid denna
omdaning, att för densamma uppoffra rang och rikedom —
i sanning, »en ovanlig människa». Hur var det han nyss
yttrat? Det var ett milt uttryck — nej, ett svagt uttryck
var det... Hon hade velat säga — men därtill var hon
alltför tillbakadragen: »en härlig människa».
De yttrade intet under återstoden av vägen. Men
Rudolf kände, att denna flicka — en av dessa små fåglar,
vilka byggt bo på ett av de träd, vilka äro dömda till
undergång —• att denna flicka var fylld av medkänsla
för honom och hans verksamhet. Ofrivilligt tryckte han
sakta hennes arm till sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
