Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjuguförsta kapitlet
195
öde, måste försvinna vid tanlken på den stora sak, åt
vilken han vigt sitt liv. De brev, som anlänt med sista
posten bidrogo mycket att bannlysa den känsla av
nedslagenhet, som överväldigat honom, när han lämnat
krigsministeriet. Där hade han befunnit sig i denna
gamla värld, som syntes så stel och orubblig, varest allt
är som inklämt i trånga järnband. Dessa brev däremot
bragte honom underrättelser från denna löftesrika
framtid, som mer och mer närmade sig sitt förverkligande.
Signaler från dem, vilka kämpade för samma mål, vilka
hyste samma förhoppningar, samma intressen. Det
tycktes honom, som ropade alla dessa till honom: »Endast
mod, endast uthållighet! — Vi se redan den förlovade
staden; vi klappa redan på dess portar. — Hjälp till!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
