Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV.
Sylvia satt i en parkettloge på Burgteatern — ensam.
Hon höll programmet i handen.
För första gången:
DEN SLOCKNANDE STJÄRNAN
Sagospel i fyra akter av Hugo Bresser.
På morgonen hade hon av diktaren erhållit ett paket
böcker från Dresden. Bresser hade rest dit för att
övervara generalrepetitionen av sitt skådespel, vilket samtidigt
skulle uppföras där och i Wien. Emellertid var
premiären på Burgteatern den viktigaste; han ämnade därför
återkomma i dag med sextåget.
Ovannämnda paket innehöll även diktsamlingen »Till
henne». »Jag hade icke ämnat sända er dessa sånger»,
skrev han, »förrän jag nått världsrykte, på det denna
min hyllning skulle bli er mer värdig. Men nej — jag vill
icke vänta så länge. Vem vet, om jag någonsin når
världsrykte?... Och icke allmänheten — er har jag
utnämnt till min domarinna. Vad jag i hennes ögon är,
vilken jag besjunger, det fäller utslaget. Och hon skall
icke kunna helt bedöma mig, om hon icke känner de
dikter, som framsprungit ur mitt innersta, som jag skrivit
med mitt hjärteblod — som jag måste skriva.»
Flera timmar av dagen hade Sylvia tillbragt med att läsa
och åter läsa dessa tjugu dikter, och när hon steg upp
14 H Marthas barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
