Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
MARTHAS BARN
»Nå, såg mig då det du har på hjärtat, barn!»
Sylvia sköt fram en pall och satte sig vid Marthas
fötter:
»Ja, jag vill göra som förr i världen ...»
Med ryggen stödd mot Marthas knä och ansiktet vänt
utåt rummet började den unga frun tala, sakta, långsamt,
entonigt, med längre eller kortare avbrott.
»Jag tillber honom — och jag vill bliva hans.»
Martha kunde med möda återhålla ett utrop.
»Jag har föresatt mig att icke avbryta dig», sade hon.
»Fortsätt!»
»Anton har brutit sin tro till mig. Jag är fri...
’Vandra i kyskhet genom livet’, det har jag svurit dig — och
även mig själv... och jag vill vara detta mitt löfte
trogen. Med lögn eller falskhet skall jag aldrig smutsa mitt
handlingssätt. Dölja mitt ansikte under en förklädnad?
Nej, för vad skulle jag väl behöva blygas? Tvärtom,
jag är stolt över min kärlek, stolt över hans ... Behöver
jag därför gömma mig, beslöja mig? Nej, tvärtom, min
kärlek fäster ett diadem kring min panna.
»Med min nuvarande umgängeskrets måste jag bryta,
det vet jag väl. Den skulle icke kunna förlåta mig min
stolta kärlek. Jo, om jag gömde mig, om jag sökte
bedraga min man och dem och sedan blev genomskådad,
da skulle de visa mig allt möjligt överseende... Några
viskningar och förstående ögonkast — ett nummer till
på ’Chronique scandaleuses’ så intressanta lista, men från
visit- och bjudningslistorna skulle de icke stryka mig. . .
Men om jag försmår att ljuga, då klandrar man mig.
’Ni vet väl? Den där Sylvia Dotzky har rymt — rymt
kommer det väl att heta — med den unge skalden; de
lära uppehålla sig i Italien —■ avskyvärt!’
»Varför just i Italien? Det skall jag sedan berätta
dig... Jag har drömt en dröm — där var vår lcärlek
förlagd till en sådan plats, full av söderns praktfulla
renaissance ... Kanske finner jag detta vid någon italiensk
sjö-eller havsstrand. Och hur tkommer icke han att där ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
